Gott Nytt År!

Vill önska er alla ett riktigt gott nytt år!

Nu står det nya möjligheter för dörren, och nu är upp till oss hur vi vill göra...

Kommer vi säga till oss själva att vi inte kan påverka våra liv och därmed också låta den där dörren stå stängd............

Eller har vi tagit några trevande kliv framåt på självkännedomsvägen och istället nyfiket välja att öppna dörren och glutta lite för att kunna få en glimt........

Kanske vi till och med vågat möta oss själva och sett oss som vi verkligen är. Insett att det är vi själva som är regissörer i våra liv och våga öppna den där möjligheternas dörr fullt ut......

Våra tankar styr våra liv!

Det är när man tänker så som det blir mycket lättare att välja att tänka positiva tankar, för i slutändan så är det ju faktiskt jag själv som hela tiden får lov att dra runt på och umgås med "just mig själv" - och visst är det trevligare med positivt sällskap?

Vi är alla stjärnor på vårat eget speciella sätt!

Med en önskan om allt gott till er därute och ett riktigt gott nytt år!

VÄLJ glädje och följ din lycka!

Nyårskramar till er alla!

Mia

Lycka... moderslycka!!!

Jag har varit "off-line" i några dagar och det har varit så välbehövligt.

Visst är det så ibland att man har så mycket kul och inspirerande omkring sig i livet. Har man dessutom något riktigt bra att se fram emot, då gasar man gärna på lite extra för att komma dit.

Då är det precis som om livet är som ett tåg, det tuffar på - fortare och fortare - och efter ett tag så blir man fartblind. Märker inte alls av farten som blivit lite för hög.

Det som kan bli lite galet när farten är för hög är att man inte gör några stopp, man stannar inte till på några hållplatser och njuter av det som finns där.

Tänk vad mycket man går miste om i livet då!

Nej, ett brake då och då är nog vad vi alla behöver ibland och då kan vi göra som tjuren Ferdinand "sätta oss och lukta på blommorna" och bara släppa allt annat runt omkring.

Efter några dagars vilande och umgänge med nära och kära så stannar man upp lite extra och inser - återigen - vad mycket värdefullt man har runt omkring sig.

Jag är så tacksam för mina barn och tänkte tillägna dem det här inlägget.

Eftersom det snart är nyår så får det bli en tillbakablick på året som gått.

I juni tog äldste sonen Rikard studenten, nä´men, vad hände nu tänkte jag.

Tänk när man får första barnet, vilken känsla, vad ofattbart och vad stort.

Vilket under det är! Det är som tiden stannar och man sitter där med guldklimpen i famnen.

Men, hur kunde det här gå ihop? Det var ju inte så längesedan han körde trampbil och SWISCH säger det bara så sitter han där med studentmössan på i en betydligt större bil......

Det var en stolt mor ska ni veta, som tog den här bilden. Lite suddigt kanske men INGET emot suddigheten i mina ögon. Man ser inte så tydligt när ögonen är fyllda av lyckotårar.

Ja, så har jag en grabb till och han heter Fredrik. Han fick vara med om något fantastiskt det här året, då han blev uttagen att representera Sverige i ungdomsfinnkampen.

Japp, kan ni tänka er vilken ära. Fredrik och klubbkamraten Filip var båda med i 110 meter häck, och där tog de en dubbelseger. Det här är knappt så jag tror det är sant när jag tänker tillbaka. Tänk er mig på läktaren i Olympiastadion i Helsingfors OCH sonen nere på banan. Vilket nervpirr och så många glädjetårer sen (risk för vätskebrist......) Ja, de här grabbarna har kämpat målmedvetet och de är väl värda att hyllas igen.

Denna bild har vi fått från tidningen, tack så mycket!

Det är Fredrik som är till vänster på bilden och klubbkamraten Filip till höger. Gissa om jag vet en mamma till som höll på att spricka av stolthet då.......

Sen förstår ni så har jag ju en pärla, en ädelsten, som det bara finns en utav i hela världen och det är min dotter Linn.

Jaha ja tänker ni säkert nu därute, vad ska hon ha lyckats göra då som är så fantastiskt, bra och imponerande som mamma Mia kan "skryta" med. Jo, det ska jag ta och säga er:

HON ÄR - och hon ÄR Linn!

Hon är en ängel på jorden och detta är en vis själ i en ung kropp.

Det är så många gånger här i livet som jag tuffat på i full fart, också har Linn kommit, sagt några kloka ord och fått mig att stanna upp och reflektera.

Ja, lycka mina vänner kan som sagt finnas i så många olika skepnader. Ibland från den minsta vardagliga till så även den största händelserika, men alla har de sin storhet, på sitt eget speciella sätt.

Nu har den "stolta modern" talat och nu ska hon vara tyst!

I alla fall ända till nästa inlägg.

Eftersom jag skriver så ofantligt mycket jämt när jag väl kommer igång så KAN det ju bli så att jag väntar med att skriva till efter nyår - you´ll never know.

Om så är fallet så önskar jag er alla en fantastiskt god början på det nya året!

Kram från Mia

When dreams come true!

Som jag har skrivit tidigare så bor jag i lägenhet och det är ju inte det optimala för mig! Jag drömmer så om att bo i ett hus/torp med go energi i väggarna! Med närhet till naturen så man kan jorda sig då och då. Härligt att kunna inreda och göra som man vill, att skapa sin egen oas, sitt eget "rum för välbefinnande" (lite vitsig var jag nu....)

Men, som min livsfilosofi är så gäller det att hitta guldkornen i vardagen och just nu så bor jag i en lägenhet och tänk bara vad himla bra det ändå är att kunna lyfta telefonluren och ringa journumret när det är stopp i avloppet..... Ingen snö att skotta (ja, det var ju en himla märklig kommentar eftersom det bara regnar just nu!) Ops, gick spisen sönder - ja då ringer vi journumret. Allt har ju faktiskt sina positiva sidor även om vi inte alltid är benägna att välja att faktiskt se dem. Vi väljer att se så mycket annat som vi också vill ha och inte har. ..... JUST NU!

Har ni tänkt på en sak? Det är ju faktiskt så att det är vi själva som är ansvariga för våra egna liv, vi väljer hur vi tänker, vi väljer vad vi fokuserar på, vi skapar våra drömmar. Tänk vad skönt det är att ha drömmar, att önska sig något riktigt mycket, att ha tålamodet och vänta in det och sedan få uppleva den där oerhörda glädjen när det faktiskt blir så att drömmen slår in.

When dreams come true!

Jag drömmer ju om huset/torpet och blommorna och kryddträdgården. Då ska jag sitta där i mina utestolar och lyssna till fåglarnas kvitter, se på molnen som i sakta mak ändrar form och hela tiden skapar nya fantasier i mitt huvud. Men, nu har jag ingen grön plätt att sitta på så då har jag ställt stolarna med fotpall i vardagsrummet så länge.... i väntan på att få komma ut på grönbete så får vi hålla till godo med vardagsrummet jag och stolarna.

Det här är en bra plats att sitta och läsa Vakre Hjem & Interiör och bara fyllas av skaparlusta! Här står en av mina älskade madonnor. Inköpt på Ambiance i Stockholm och verkligen stentung. Jag släpade henne hem på tåget men hon var och är verkligen värd mödan.

Där står hon så fridfull och inger ett lugn!

Min allra första madonna som jag köpte var den här:

Jaha ja tänker ni säkert nu. Hur många madonnor kan man få plats med i en lägenhet egentligen..... Ja, frågan är hur många madonnor man kan få plats med i ett vardagsrum!!!!!!! Jag har ju en till förstår ni - OCH DEN GÅR INTE AV FÖR HACKOR!

Den står ju också där i väntan på att få uppleva frihet!

Men, vi samsas ganska bra om ytrymmet tycker jag *ler*

Finns det hjärterum....... Jag fortsätter att drömma och önskar mig så innerligt detta vackra, charmiga hus/torp och ni ska se att när tiden är rätt så kommer det! Det är jag helt övertygad om, för så finurligt är livet.

Vi är ansvariga för vad vi önskar oss - kom ihåg att varje tanke är en önskan - so be careful and be aware of your thougts - och sen gäller det bara att ha tålamodet och förstå att när läget är rätt så kommer det!

Så, nu väntar vi tålmodigt jag och stolarna och när läget är rätt - DÅ SKA VI UT PÅ GRÖNBETE!!!!!!!

Nu säger jag god natt och kram till er alla som hittat till min blogg! Jätteglad för att ni kikat in!

Kram Mia

Julens fröjder...

Jag fyllde år häromdagen och fick så vackra blommor - åh, jag bara njuter!

Men, nu närmar sig julen med stormsteg och jag hinner inte riktigt med känner jag.

Det är full fart i butiken, full fart hemma och på något vis så verkar det som om någon satt överfart på klockan för jag kan bara inte förstå hur jag i ena ögonblicket sätter nyckeln i dörren i affären och öppnar och går in - för att i nästa ögonblick sätta nyckeln i dörren för att låsa och gå hem....... Very strange, hmmmmm!

Det är så mycket jag vill hinna med att göra i affären, jag vill göra arrangemang, jag vill skapa och vara kreativ!

SÅÅÅ, idag gjorde jag helt sonika slag i saken och tog fram tången, ståltråden och kavlade upp ärmarna.

Har fått så mycket inspiration och idéer när jag kikat på olika bloggar och bestämde mig för att göra en egen variant på något jag sett. Såhär blev resultatet:

Jag gjorde en rund stomme och snurrade till ändarna vid fästet upptill, sedan fäste jag fast en del som blev ljushållare och längst ner hängde jag en liten zinkängel. Den här bilden är från skyltfönstret i butiken och jag är ju inte mästerfotografen med stort M precis, men om ni kisar lite med ögonen så kan ni nog urskilja min skapelse *ler*.

Tänk vad gôtt för själen att få skapa lite....

......så jag fortsatte med att julpynta lite hemma och kreativitetsvågen drog in genom köket så det till och med blev vågor på duken *ler*.

Tänkte ta och lägga in lite bilder från vardagsrummet nästa gång så får ni stifta lite närmare bekantskap med mina älskade madonnor.

Ja du Britt, du hade helt rätt i att jag kommer att bombardera er alla med bilder nu när jag lärt mig att lägga in dem, hi hi.

Får väl lov att avsluta för idag och då tar jag faktiskt och gör det med - just det - EN BILD!

Nu är det slut för idag och tack för idag, också återkommer jag snart igen med en bildkavalkad utan dess like - eller inte. Vi får se vad morgondagen har att ge!

Ta väl hand om er!

Kram Mia

Julstämning?!?

Men, wow!!!! Nu har jag lärt mig att lägga in bilder också. Tack snälla Fredrik för att du tog dig tid med din mamma och visade hur man för över bilder från telefonen - till datorn - till bloggen!

Det här är ju glimrande :-)

Och, så här i juletider så tänkte jag lägga in en inspirerande julbild som är stämningsfylld så in i bristningsgränsen.......

Men, så hittade jag den här vackra bilden och kunde helt enkelt inte motstå den.

Finns inte en millimeter julstämning här, men vi kan väl njuta lite av den ändå?!

Tog det här kortet för ett år sedan och hade ambitionen att jag skulle ta fram akvarellfärgerna och måla av det. Skönt att man har ambitioner i alla fall *ler*.

Vad säger ni - ska vi ta och slå till med en liten juligare bild?

Jag har ju fått in knycken nu, så då är det bara att köra på.

Ja, jag bor ju i lägenhet och tänk vad jag önskar att jag bodde i ett hus/torp så att jag kunde få måla, tapetsera och göra precis så där som jag själv vill ha det. Men, men jag får gilla läget och göra så gott jag kan just nu utifrån förutsättningarna som är.

Det här är i alla fall "jul á la 2008".

Ska ta och lägga in lite mer bilder nästa gång och då får vi se om jag har fått något kreativt infall, eller snarare anfall, och knåpat ihop något nytt.

Ha det så gott!

Kram Mia

Ofrivilligt vilande

Efter några dagars ofrivilligt vilande (ja, jag har varit sjuk...) så sitter jag nu äntligen upp i sängen igen. Tänk vad fort man ändrar kraven på vad man orkar.
Min dotter Linn som är 11 år fick maginfluensa på skyltsöndagen och jag var hemma och pysslade om henne under veckan när den där nesliga bakterien grep sina klor i mig också. Ja, det var inte lönt att kämpa emot utan jag däckades totalt. Så det är inte många knop i den här kroppen nu ska ni veta.

Underbara Linn har försett mig med en vattenflaska, lite svartvinbärsjuice, smörgåsrån och ..... datorn så att jag kan fördriva tiden lite.

Men, jag har trots allt en riktig dundermedicin och jag ska kurera mig som bara tusan....
Jag har en påse i köket med allsköns underbara ting som jag inhandlat på en loppis. Det är grejer det.... Det är vackra glasfat, ett helt underbart uppläggningsfat, ovalt med indelningar som man kan lägga oliver, fetaost, tapenade, crostinis osv i (ops det känns inte så bra i magen när jag tänker på mat...... inte helt fullt frisk än). Hittade lite gamla kakformar som jag ska ställa värmeljus i också hittade jag ett riktigt guldkorn..... Vad jag önskar att jag haft en kamera så jag kunde ta kort nu! Lovar att jag ska införskaffa det och lära mig att lägga ut bilder så fort som möjligt. För att återgå till guldkornet så är det ett gammaldags kakmått som sitter ihop så det blir som en kub. Mmmmm, det är helmysigt.

Imorgon ska jag på vingliga ben stappla mig ut i köket och frossa i loppisgrejerna - sen är jag nog fit for fight igen så jag kan gå till affären på måndag. Tänk att bli sjuk så här i juletid - det är öken när man har egen butik, men som tur är så finns det änglar och jag kan lova att Eva som jobbar hos mig har varit helt underbar den här veckan och dragit ett lass utan dess like. Sen så har vi ju mamma - om man talar om änglar så är hon verkligen en ärkeängel. Hon kliver iväg till affären och hjälper till och hon pysslar om oss som varit hängiga, så ja, vad ska man säga. Det finns inte ens ord som kan beskriva vilken pärla hon är. Sen är jag så glad att Titti kunde ställa upp och jobba idag, en vän som bara ställer upp och går dit och räddar hela lördagen tillsammans med mamma. Tack alla goa ni som finns där när nöden är som störst.

Nu ska jag lägga mig och vila en stund.

Ha det gott! Mia

Startskottet!

Välkomna alla ni där ute!
Detta är en ny värld för mig och jag tar steget och kliver rakt ut. Många har frågat mig om jag har någon blogg och när jag sagt att jag inte kommit dit ännu så har jag i nästa andetag lagt till "jag kommer nog dit jag också någon dag ska ni se", och nu är det den där dagen alltså.

Helt oförberett och oplanerat, men jag tänkte att jag kanske kan växa in i detta och får helt enkelt lära mig allteftersom. Ni som varit i bloggvärlden ett tag och har goa och värdefulla tips att ge mig är så hjärtligt välkomna!

Jag ska ta och göra mitt allra bästa och ambitionen just nu är att ta och leta fram kameran, ta en vacker bild och sedan fundera ut hur jag i hela världen ska lyckas med konststycket att lägga in den högst upp på den här sidan. Tjoho, det här kommer säkert att bli alla tiders och det som jag kanske mest har att bekymra mig över - och så även ni där ute - det är hur jag i hela fridens dar ska lyckas att sluta skriva när jag väl kommit igång...... Det liksom bara rinner ur fingrarna och jag inser att ni inte har obegränsat med tid att läsa. Nej, ni vill ha vackra, inspirerande bilder kan jag tro, lite pysseltips och ett och annat tänkvärt och klokt ord att bära med er under dagens lopp. Ja, det borde jag klara av också tycker jag. Som ni säkert redan insett så kan det bli vad som helst här och det är väl lite så som det är med livet i allmänhet. Man får se vad som kommer helt enkelt.

Ta väl hand om er nu och välkomna tillbaka!

Mia