GOTT NYTT ÅR!

Tittar in snabbt för att önska er ALLA ett riktigt Gott Nytt År!

Jag vill tacka för alla fina möten, alla fina kommentarer! Tror aldrig ni kan ana hur mycket jag värdesätter att ni tittar in här hos mig, att ni skriver några rader ibland. Det ger allt en mening liksom.

Är så oerhört tacksam...

De här dagarna har varit så stillsamt vackra. Jag har landat, jag har vilat, jag har njutit.

Känner mig så tillfreds med att jag kunnat tillbringa dagarna med mina nära och kära. De som saknats får en extra tanke och en extra kram via cyberrymden. 

Än en gång - ett stort och innerligt tack!

Önskar er alla ett riktigt glädjefyllt och berikande år!

Spänn fast säkerhetsbältena....

.... för nu går vi snart ner för landning!

Ja, så låter det i flygplanens högtalare när det börjar bli dags att landa.

Man spänner fast sig och gör sig beredd "ifall-att-om"

Så kan det ju nästan vara lite grand i livet också faktiskt. 

Man flyger och far och har fullt upp de där dagarna innan julafton. Jaa så blir det julafton - och när sedan allt är över så sitter man oftast där och känner sig helt slut! Tänker lite grand att man kanske skulle ha haft lite mer "säkerhetsbälte" och förberett "landningen" lite bättre.

Oj, så många år som jag levde som så att jag stressade in i det sista...

Alltså, det var kul och det är inte så att jag är missnöjd på något vis. Men, jag hann aldrig riktigt med att förbereda mig inför "landningen" (läs avkopplingen när allt var klart där på julaftonskvällen) Jag stressade och stod i ända in i det sista. Så när det var dags för Kalle Anka så var det nästan som om luften gick ur. 

Känner någon igen detta? 

Hur många är det som somnar till Kalle Anka? 

I år har det varit så gott. Jag förberedde/landade på ett annat sätt, så jag var mer närvarande redan från början, redan dagarna innan. Ja, vi umgicks och njöt av julen lite i förskott. Så när det var dags för självaste julafton så var vi inne i känslan liksom. 

Filosofiska tankar om både det ena och det andra har återkommit den här julen, vad som egentligen ger ett bestående värde. Det kanske var därför som julgranens prydnader i år genomsyrades av återbrukstänk? Omedvetet eller medvetet - ja, vem vet?

Utbankade gamla kakformar som prytts med lite vackert!

I år gjorde jag även ljushållarna till julgransljusen av lite ståltråd som jag böjde till, också hängde jag gamla återbrukade prismor längst ner som tyngd. 

Jag kan ju inte undgå att tänka lite grand på nästa års gran redan nu. 

Om vi fortsätter att inspireras av "back to nature" så kanske det är årets julgrans som återbrukas då? Själva "skelettet" med kala grenar som står och pryder våra hem. Dekorerad med egenskapade hängen av torkade apelsinskivor och vacker stjärnanis.

Ler lite grand när jag spinner iväg i mina tankar för jag tror att den skulle kunna bli ganska vacker faktiskt, även om en del av er skakar undrande på huvudet nu. 

"Vad håller hon på med?!?...."

Ja, det där tycker jag att jag har hört förut.   *fniss*

Det har ju hänt att en del av mina "galna idéer som förkastats" sedan dykt upp någon annanstans. Då konstaterar jag glatt att det är skööööönt att inte vara ensam om dessa, ibland, ifrågasatta idéer....    

Här har jag tillbringat en del tid de här dagarna. Jag har läst lite grand i en bok som jag fick i julklapp. Jag har sett på film. Jag har suttit i tystnaden och bara njutit av det vackra i granen, också har jag filosoferat lite grand. Det är skönt att balansera upp allt umgänge med lite egen-tids-stunder.

Tusen tack för alla fina julhälsningar, för alla fina ord!

De lindar in min själ som i den mjukaste bomull.

Det känns varmt och gott!

Ta väl hand om er och njut av stunden!

En vacker, fridfull och God Jul

Idag passar jag på att önska er alla en riktigt GOD JUL!

För nu kommer jag antagligen inte att göra något mer inlägg innan julafton. 

Den här julen är speciell på många vis och jag sitter här - precis i detta nu - och känner mig så lugn, harmonisk, glad och tillfreds. Kan inte riktigt komma ihåg om jag någon gång känt den känslan så starkt inom mig dagarna före julafton någon gång tidigare. 

I år har jag valt att göra en sak i taget, och liksom fyllt på efter hand. Har inte bestämt innan hur allt ska vara, utan har snarare tagit dagen som den kommer och utifrån det gjort det som jag känt allra mest lust till att göra. Ovanligt - faktiskt - men ack så skönt!

Det har varit ett ganska energikrävande år på sina olika sätt, och det har än mer fått mig att inse värdet av det inre välbefinnandet. För när jag mår bra i själen så påverkas jag inte lika starkt av yttre faktorer. 

Så jag har levt mycket mer i nuet den senaste tiden. Jag har verkligen tyckt om det där lite oförutsägbara som ibland varit med och förgyllt mina dagar. 

Som när jag tänkte lite grand på detta med årets gran....

Flyttat från ett hus på 240m2 till en lägenhet på 90m2. Japp, förnuftet sa mig att vi skulle ha en ganska liten gran i år. Ja, så var vi ute på stan och julhandlade och jag gick till torget för att titta på granar. 

Ni kan se det framför er va, för det är nästan som på film!?

Vit gnistrande snö på marken, kylan biter i kinderna och granförsäljarna står där och huttrar lite, samtidigt som de gnider händerna mot varandra i ett försök att få upp värmen. Jag drar upp halsduken lite grand i halsen, som skydd för de dalande snöflingorna och beger mig fram till den enda kvinnliga försäljaren. Berättar att jag söker en lite mindre gran, gärna lite gles eftersom jag inte vill att den ska ta så stor plats....

Fem minuter senare stegar jag glatt iväg med en mindre gran i en plastpåse OCH en stor gran som jag balanserande bär på mitten så inte den ska släpa i marken. 

Ja, men vaddå????

Två granar? Du skulle ju bara ha en liten gran i år Mia... Just det! Tanken var ju så först, men det blev liksom bättre så här. Varför ska man bestämma en massa saker innan man faktiskt vet hur bra det kan bli? Så i år har vi två granar och jag ler gott varje gång jag tittar på dem.

Dessutom ler jag extra gott just nu när jag sitter här och skriver, för snart kommer barnen hem och vi ska bara umgås och vara tillsammans. *LYCKA*

Det blir glögg, julmusik, slå in lite paket, äta gott, prata, skratta!  Vila lite kanske.... Läsa lite kanske..... Se på film... Koka knäck... Baka knäckebröd... Om vi har lust!

Ja, helt enkelt göra sådant som vi tycker om att göra.

För det är det som julen handlar om, eller hur?!

Att ha det bra tillsammans.

Lite julkänsla på bänken i köket!

Den stora granen, som i år får agera värd för mestadels återbrukade ting.

Jag har böjt till några ljushållare av ståltråd och gamla prismor, också är det lite annat smått och gott. Istället för att slingra runt ljusslingan ute på grenarna så får den klänga runt stammen i år och det lyser upp fint inni från på ett lite annorlunda vis. 

Den lilla söta granen hamnade i en flaska, och nedanför lade jag en gammal trumpet. Jag dekorerade med röda hjärtan och gammaldags julgranskonfekt (som Mia gjorde när vi hade "glögg-mys" hos Carina). Det är lite gammaldags stämning över hela rummet faktiskt. 

Önskar er alla en riktigt vacker, fridfull och GOD JUL!

En stilla morgon!

Sitter vid köksbordet och morgonen är mörk. Den är alldeles lugn och stilla.

En samling, udda ljusstakar står mitt på bordet och i dem har jag satt små ljusstumpar som jag tänt. Jag har suttit här en stund och bara njutit av stillheten och tystnaden. Jag har förlorat mig bort i skenet av ljusen och sett hur lågorna, nästan lite smeksamt, lekt lätt med de där sista ljusresterna. Hur de, en efter en, sakta tynat bort och till slut slocknat. Nästan som med en liten suck.

Det är så vackert, ja nästan lite sorgset vackert på något vis. 

Jag tittar ut genom fönstret och ser att mörkret börjar vika för en ny dag.

Tänk så underbart att få börja dagen på det här viset.

Skåpet och spegeln har jag köpt hos Butik Vita Ranunkler.

De bakre trumpeterna har jag köpt hos Aunt Molly´s och den främre trumpeten har jag köpt hos Pernille´s.

Önskar er alla en riktigt fin dag!

Stjärnorna gnistra och glimma...

Den senaste veckan har varit så härligt bra på många sätt!

Jag har umgåtts med nära och kära - och det har varit sådana där stunder när jag har varit så närvarande. Inte haft tankarna på en hel massa andra saker som annars brukar pocka på. Intrycken av själva stunden blir så mycket starkare, och då blir det som om minnet av allt etsar sig fast starkare inombords.

Det kanske är därför som man kommer ihåg vissa tillfällen så mycket starkare än andra....

För att man varit så totalt närvarande i just precis den stunden.

Ja, det behövdes väl inte så värst mycket till för att kunna räkna ut det egentligen.

Men, ibland så är det som om saker som man egentligen vet inom sig blir tydligare - och kommer upp till ytan - när man skriver dem. Eller om man säger dem högt...

Har inte ni också varit med om tillfällen när ni upplevt att ni behöver rådfråga någon, för det känns som ett enda virrvarr av tankar inuti. Ja, så börjar man prata, sätta ord på det som virrar runt där inne - och VIPS bara så är det som om saker och ting faller på plats under tiden som man pratar om det.

För ofta så vet man ju svaret inom sig. Det är bara det att det kanske fastnat lite där inne någonstans och behöver lite hjälp så att det hittar ut. 

De här stjärnorna gjorde jag hos Carina förra helgen. Mia hade ju vikt en del stjärnor innan och visat på bloggen, så hon inspirerade oss att göra några, vi också. Tror att de ska få hänga i granen faktiskt.

Men, än så länge får de ligga på bänken i köket för då kan jag njuta av dem där. Ja, så ändrade jag och flyttade om lite grand igen. Lite rufft och lite skirt blir fina kontraster där på bänken.

Nu ska jag värma lite glögg, spela julmusik och slå in lite julklappar.

Passar på när inte barnen är hemma....   ;)

Ha det så bra och njut av dagen!

Mindfulness i juletid!

Vädergudarna stod på min sida och jag kom iväg som planerat.      

*tacksam*

Jag har tillbringat helgen med mina goda vänner Carina och Mia.

När jag åkte igår så var vädret helt fantastiskt. Det var sagolikt vackert - solen sken, trädens grenar var klädda med vit, gnistrande snö och över fälten låg det som ett skirt täcke av dis som om det bäddade in naturen och skyddade den mot den bitande kylan. Har ni tänkt på att det finns vissa tillfällen när en del upplevelser känns så där extra speciella?!?... 

Jag upplever ofta sådana vackra tillfällen så mycket tydligare när jag känner mig glad, harmonisk, lugn - you name it. Sinnesstämningarna kan benämnas på så många olika sätt. Men ibland kan det vara nog så enkelt att säga att man är "här och nu".

Att man tar vara på stunden!

Och, det är precis vad vi har gjort den här helgen med glöggmys, bakande, pysslande och skrattande.

Jag har vikt stjärnor, böjt mig några ljushållare i ståltråd, ätit pepparkakor med ost, druckit glögg som värmts i en järngryta på vedspisen, ätit nybakade mandelkakor á la Kurt (mums......) och funnit ro i att lyssna till eldens sprakande i kakelugnarna. Alltså - det är nästan som om man befinner sig mitt i en dröm. Men, så är det sagolikt vackert hemma hos Carina också. 

-------------------------------------------

På hemvägen åkte jag till mamma också fikade vi så fick hon smaka på de nybakade mandelkakorna. 

Tycker att jag har hunnit med så fantastiskt mycket bra den här helgen - utan att känna den minsta gnutta stress. 

Under veckan kommer det nog några bilder på ljushållarna och pappersstjärnorna. Kameran står i alla fall redo på stativet så då hänger väl resten på mig kan jag tro...   :)

Ha en bra vecka!

Inre glädje

Har haft några dagar när jag har landat fullständigt, och det har varit så gott.

Det har varit så otroligt gott.

Dessa stunder, när jag stannar upp så här i livet och tillåter mig att bara vara här och nu, är så oerhört värdefulla. Jo, jag har jobbat. Det har jag...

Men, jag har tagit mig små, små stunder då och då under dagens lopp. Jag har sträckt på benen, tagit en kopp kaffe, och det är just då - i de stunderna - som jag har gett mig själv utrymme att njuta lite extra.

Det behövs inte så mycket egentligen.

Det behövs inte mer än en kort rast ibland.

Det handlar mest bara om hur jag förvaltar just precis den lilla stunden.

Det är så många gånger som vi ska skynda så otroligt.

Skynda för att hinna med.

Skynda för att vara effektiva.

Skynda för att.....

Ja, vad då egentligen?

För om vi bara skyndar hela tiden, hur blir det då liksom, om vi bara svischar fram i livet?

Hinner vi verkligen med att känna då?

Hinner vi verkligen med att njuta av rosens ljuvliga doft om vi bara svischar förbi?

Hinner vi verkligen med att känna hur otroligt gott maten smakar om vi bara svischar fram?

Hinner vi verkligen med att ta vara på det som ger oss ett bestående värde?

Vi är väldigt noga med att byta bromsarna på bilen när de börjar bli dåliga, så vi inte ska krascha med den. Men, hur är det med oss själva? Tänker vi på våra egna bromsar? Om vi inte ser över statusen på dem då och då så kan vi ju faktiskt krascha ganska rejält själsligt...

---------------------------------

Och mitt i alla dessa vindlande tankebanor så avslutar jag med ett enkelt arrangemang!

Lindade in en hyacintlök i mossa och fäste med lite veckad silvertråd.

Plockade av några blommor från en hortensia som jag dekorerade med

Detta förde sedan med sig en liten omändring på bänken i köket. Ahhh vad jag gillar det!

Det blev så där stillsamt skönt på något vis, och inombords kände jag bara den där bubblande härliga känslan av inre glädje...

Tack vare lite mossa...

Och en hyacint...

Man ska inte förkasta de små, till synes, obetydliga tingen!

Lejonskålen har jag köpt hos Gúa, och det ovala underlägget i porslin har jag köpt hos Marie.

De gamla julgransdekorationerna har jag köpt hos Bitte.

Om vädergudarna är med mig imorgon så kommer jag att bege mig ut på äventyr.

Hoppas, hoppas.......

Önskar er alla en riktigt fin andra advent

Första advent

Igår hade vi en riktig plock- och städardag, och vi avslutade det hela med att göra lite adventsfint.

Det var så mysigt när mörkret smög sig på, med den tända ljusstaken i fönstret, glöggen som doftade så där härligt juligt och till detta lite softa toner från Michael Bublé. 

Det är allt något speciellt med första advent...

Härliga små krukor (Iris & Doris) fick hamna på en gammal bricka. Fyllde dem med ljuvliga små julgranskulor (Iris & Doris) och jättesöta små minikottar (Noll54)

Så fick det förstås bli lite hyacinter...

Hjärtat har jag rivit loss från ett kuvert som jag fått av Mia. Satte det på en gammal burk, för då kan jag se på det varje gång som jag går förbi. Små detaljer som gör så mycket för helheten. 

Så här enkel fick adventsljusstaken bli. Det kan hända att den kommer att piffas om efter resans gång mot julafton. Men, just idag kändes det så skönt med enkelheten.

(ljusstaken, sifferbrickorna och kottarna från Noll54)

De små granarna i fönstret köpte jag för flera år sedan på Noll54, och jag är lika glad varje år när jag hämtar dem från förrådet och ställer fram dem. 

Ja, jag känner mig riktigt nöjd. Det har varit en fin första advent.

Ha en bra vecka!