Rummet för välbefinnande

Rummet för välbefinnande

måndag 4 maj 2009

Mia Karlsson Pyssling


Ibland känner man sig så liten, så liten och världen den är så stor, så stor........
Tiden den bara forsar fram med en frenesi som nästan är öronbedövande!


Själv springer jag runt och undrar vart sjutton den där "Tjillevipp-spiken" är som Nils Karlsson Pyssling förvandlade sig vid där under sängen.

Finns ingen spik under min säng - möjligtvis några dammråttor kan jag tro.

Skulle ju behöva den nu så jag kan "Tjillevippa" mig så jag blir stor och hinner med mycket mer.


Hur sjutton bär man sig åt tänker jag emellanåt, men så gör jag precis det där som jag inte riktigt vågade tidigare i livet.......... JAG DRAR I HANDBROMSEN!

Jösses, tänkte jag tidigare, tänk om jag drar i bromsen och fullkomligt kraschar - för nu går det väldans fort! Så vågade jag inte liksom.


Men, nu ta mig tusan. Nu drar jag! Bära eller brista. Det är ju en del saker som får sig en liten törn, det är ju oundvikligt när det går så där himla fort.


Men, hellre det än att jag väntar ett tag till - så det går ännu fortare - också är det jag själv som får mig den där törnen när automatbromsen slår till eftersom jag inte vågade själv.

DÅ KAN DET GÖRA ONT!!!!!

Ja, visst är det såhär i livet ibland.

Det är så kul.

Jag älskar mitt jobb, min affär, mitt skapande.......

Men, det går inte att förhandla med tiden ändå.



Då får man bara stanna upp, göra så gott man kan och med fast övertygelse förstå att jag behöver vila nu och tar resten imorgon.

Det är därför det blivit så glest med mina inlägg den sista tiden.

Store tid vad jag längtar efter att skriva, vad jag längtar efter att besöka alla underbara bloggvänner och titta & njuta, läsa & begrunda.

Så nu gjorde jag precis det där som jag egentligen inte har tid med, men som jag kände att jag mer än allt just nu behöver.

JAG UNNAR MIG LITE BLOGGTID!!!!!!!!!


Tack snälla underbara ni som varit in och skickat mig en extra hälsning nu när jag lyst med min frånvaro. Vill bara att ni ska veta att det är just era rader som gett mig den där extra gnistan, den där extra orken att jobba några timmar till.......

Är så innerligt tacksam och glad!

Ni har verkligen gjort skillnaden...........
Den här blomman är till er!!!!!


Någon dag kommer jag tillbaka och då ska jag visa er lite bilder från mina skala 1:12 saker.

Det finns några godbitar där som jag kan tro att i alla fall goa LantlivsAnette är sugen på att se!

Sköt om er nu allihop!

Tänk på att dra lite försiktigt i bromsen då och då istället för att nödbromsa.

Livet blir så mycket behagligare då.


Kram Mia

19 kommentarer:

VACKRA hem & interiör sa...

Så sant, så sant! Det är bara man själv som kan sätta sina gränser. Även om man vill väldans mycket så måste man hushålla med sig så att man inte går i däck. Du ska se att dina krafter kommer åter.
Kram Pia

Heidi-anitha sa...

Kjære vennen!

Så godt å høre fra deg igjen! - Og takk og lov for at du drar i bremsen - det behøver du virkelig nå! og det er så godt at du forstår det før det er for sent som du sier - ja, man kan virkelig "gå på¨trynet" om man ikke lytter etter seg selv..

Det viktigeste i livet er jo å lytte til hjertet - ikke alltid til fornuften eller alle kravene..

For DU også skal leve - og for å få noe begjær ut av det fine du skaper så må vi roe helt ned noen ganger...Man får så mye igjen...


Nyt denne deiligste tiden på året. Ta deg tid til å sanse inn det gode rundt oss - ikke grave seg ned i bekymmer.. man kommer faktisk ingen vei med det..

Vil tro du har hektiske dager min venn... Jeg har tenkt masse masse på deg. Det er nok morro med å kunne drive en sånbn her drømmebutikk som du gjør:0) men det ligger jo så mye " usynlig arbeid bakom" og mange mange
tanker...


Tro på deg selv:0)Unn deg ro og fred og nyt av en deilig mai måned - og ta deg tid...

Stor stor klem fra meg til deg!

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Har allt saknat dig, men förstått att du har fullt upp. Klokt och småbromsa..det ska jag komma ihåg.
Ha det så gott
Kram till dig
AnnaMaria

hemma hos lilla mej sa...

Själklart man måste dra i handbromsen.Iförsta hand för sin egen skull.Jag brukar tänka så här hela världens ansvar ligger inte på mina axlar- och det är ingen som tackar en heller om man går i däck-1000 tack för rosen .Ha det gott och var rädd om dej kramiz ~~~~~RITA~~~~~~.

Tina sa...

Hej Mia!!
Härligt att läsa om handbromsen. Jag känner igen mig till 100%.Visst är det underbart när man väl hittat bromsen?!
Tack snälla för den fina blomman!!Din blogg & dina rader både här & på min blogg från dig, hjälper mig på samma sätt!!!
Må gott & njut av att utnyttja bromsen ibland :-)
Love Tina på
Livet är här & nu!

Storarvid sa...

Otroligt vackert...
Tack för ditt inlägg.
Award bilderna kommar tillbaka, de är sparade så det är lugnt.
Du ser när jag "poppar upp" i sidlisten med nytt inlägg.
HA DET BRA MIA.

Hanne sa...

Hei Mia!

Nå er det på tide å gi deg en kram! Jeg forstår hva du snakker om. En "handbroms" er god å ha inn i mellom. Gode klemmer til deg!
Hanne

LantlivsAnette sa...

Halloj vännen !!
Jaa, nu drar vi i bromsen..stannar upp lite..
Igår stannade jag upp en stund inne i min galsveranda, solen sken och det var sååå härligt därinne..
Så spännande att få se dina små saker sen, jag har inte visat mina på bloggen ännu..men jag har fotat så det är klart..
Ha nu en toppendag
Kraam Anette

Lotta-livets väv sa...

Klokt av dig! Det är lätt hänt att det går för fort!
Att vara i stillhet och ta vara på det som är viktigt! och det är viktigt för oss här ute att du inte bränner dig, vi vill gärna att du kan fortsätta vara den glada och gulliga tjej som vi känner!
Kram på dig!
/Lotta

Kramar

Unknown sa...

Så sanna ord du skriver!!! Du gör fullkomligt rätt! Varva ner o ta det lugnt. Som du säger ä det bättre att bromsa lite lätt emellanåt än att nödbromsa.. Så sant. Ha det så gott. Sköt om dig. Kram Lenita

Lotta-livets väv sa...

KRYA PÅ DIG! riktigt ordentligt! Kroppen säjer ifrån på lite olika sätt...och 40 graders feber är inte det skojigaste sättet precis! Fastna nu inte i bloggarna...utan passa på att vila kropp och själ!
Kram till dig, vännen!
/Lotta

hemtrevnad marie sa...

Ja, vi måste stanna upp och njuta av livet...tänk att det ska vara så svårt...förtår att du har haft mycket omkring dig nu ett bra tag....jag har varit där själv vet du..nu försöker jag finna mig lite ro också..ha en fin fortättning på veckan ...och gör saker som ger energi!:)
kraam

Tess på Tilda och Mamma sa...

Åh jag skulle också vilja bromsa tiden och hinna njuta men det går inte. Kanske ska vi äta såna krumelur piller som pippa hade så vi aldrig bliva stur.
Kram Tess

Unknown sa...

Så sant som det är sagt! Man styr sitt eget liv och får sätta sina gränser. Dra i handbromsen behöver vi alla ibland. Svårt bara att lyssna in när tycker jag, men jag håller på att lära mig det.
Kram Maria

Sanna sa...

Du har så rätt så. Det är bättre att lägga i bromsen lite än att behöva tvärnita. Allt blir så fruktansvärt jobbigt då. Lagom är bäst. Ta väl hand om dig.
Kramar till dig

Inspiration i vitt sa...

Hej Mia, vi finns att kvar trots att du inte är lika flitig på bloggen, det gör inget och bloggandet ska bara vara kul utan krav.
Vilken tur att du känner din kropp och vet hur den fungerar, det tar tid att lära sig det.
Kramar till dig/Ingela.

Grön Iris sa...

Hej vännen!
Tack för fina Fryken bilder och rosen. Du är värd ett stort fång tillbaka. Andas brukar lösa många knutar och lugna stressen, ett beprövat recept.

Med eftertanke så drog jag nog i min broms igår. Satt och vänta på min man o dotter som var ute och veckohandlade...tiden gick...
plötsligt hör jag ambulanser och tankarna rusade. När dom väl kom hem var jag överlycklig! Mitt i småbarnstidens-stress stannade jag upp och kände en oerhörd tacksamhet till livet!!!

Må så gott och ha en bra dag!
Kram Linda

Lotta-livets väv sa...

Önskar dig en skön och vilsam helg! Unna dig något som du önskat dig! En god bok, ett glas av något gott, en film eller vad som helst
Kramis
/Lotta

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Men gumman, nu blir jag väldigt orolig för dig. Har haft datorn stängd ett tag.. Det här var ju inte bra, tror och vet att dom tar hand om dig på bästa sätt på sjukhuset. Snälla hör av dig så jag vet hur du mår imorgon.
Bamsekramen till dig
AnnaMaria