Rummet för välbefinnande

Rummet för välbefinnande

måndag 24 augusti 2009

Jag lämnar en livsdröm och kliver vidare mot nästa............

Hur skriver man och berättar - vilka ord väljer man för att fullt ut kunna förmedla detta steg som jag nu tar i mitt liv?
Jag säljer min livsdröm - butiken Änglarum.

De här åren har varit så oerhört lärorika, så fantastiska och det är med en tår i ögonvrån jag skriver de här raderna. En tår av glädje, tacksamhet och samtidigt en liten smula vemod.

TACK alla ni underbara som förgyllt mitt liv, som skänkt mig så oerhört mycket glädje under de här åren. Jag kommer alltid att bära med mig detta i mitt hjärta!

Ni har gett mig så mycket - glädje, inspiration, energi, kraft. Ja, listan kan göras lång och jag är så lycklig att jag fått möjligheten att uppleva det här.

Nu kliver jag vidare på livets stig, fortsätter mot nya mål så jag kan förverkliga resten av mina drömmar i livet....................

Den allra största kramen till er!
Mia

torsdag 20 augusti 2009

Häljebols konstgård


Jag hade ju en veckas semester här i början av augusti och en av dessa dagar hade J planerat in en överraskning!
Gissa om jag blev glad när det visade sig att vi skulle till Häljebols konstgård!
De här grindarna symboliserar för mig den välkomnande känslan jag fick direkt jag klev in på den knastrande grusgången.

En helt makalös trädgård där man kan gå runt och njuta av alla olika färger, dofter och vackra stilleben.

Att besöka detta fantastiska ställe är nämligen en upplevelse som kittlar många av våra sinnen.

Tänk så tacksam jag är för dessa människor som lever mitt i sin dröm på detta vis, och att de dessutom ger oss möjligheten att få komma dit och njuta.


Känner att jag gjort ett helgebrott när jag tagit detta och nästa kort eftersom jag inte fått med hela konstverken på väggarna, men samtidigt hoppas jag att nyfikenheten väcks hos er så att ni själva tar er en tur dit och upplever allt på riktigt. Det är ju trots allt så att det är svårt att förmedla denna mäktiga känsla genom bilderna.



I huset finns det så mycket vackert att vila ögonen på samtidigt som man kan njuta av en god paj och en kopp kaffe.



Visst kan man förlora sig bort för en stund?!.......



När jag dessutom upptäckte att vi fick gå in i dessa konstnärers ateljéer så började det pirra i hela kroppen på mig.
Kan ni tänka er vilken fröjd att få känna, se och drömma sig bort...........


Det här är den grafiska verkstaden där man jobbar med koppargrafik i olika tekniker.

Här är målarateljén!
Sinnligheten, kreativiteten - jag säger bara WOW!
Kan varm rekomendera ett besök och för den som är lite nyfiken, kika in här:
Den här bilden från trädgården får avsluta detta inlägg!
Den är verkligen som en lisa för själen - som rena meditationen.
Tack Magnus Hedman och Ellen Heller för ett minnesvärt besök!
Mia

söndag 16 augusti 2009

De levde sin dröm!


Boken med stort B har kommit ut, sålts slut och kö-listorna inför nästa upplagas utgivning fylls på hela tiden. Kan ni tänka er vilken oerhörd lycka för tjejerna från Kristinehamn!
Tjejerna som gjorde just det där som i alla fall får just mitt hjärta att slå lite extra......
DE FÖLJDE OCH DE LEVDE SIN DRÖM!



På lördagen fick jag vara med och dela deras glädje när de hade release-party för sin bok:
Romantiska Hem & Inspiration i vitt
Ingela och hennes familj hade öppnat sitt hem för oss gäster och ni kan tro att vi gick där och ohhhhhhh´ade och åhhhhhhhh´ade, och med jämna rum hörde jag mig själv säga:
-Jaaaa, vad säger man...........
-Men, kolla.............
-Ahhhhh, vad fint!!!!!!!!!!!
-Nej, men - en sådan önskar jag mig också!!!!!!
Ja, det var verkligen fågelholksvarning på oss där kan jag lova.
Vi bjöds på en buffé som var lika god för magen som för ögonen.
Dukningen var vacker och inbjudande.


Kaffe och kakor........................


.................... underhållning av olika slag.

Något som verkligen fick mig att rysa av välbehag var när Ingelas dotter Isabelle sjöng för oss.
Oj, så vackert det var, och det var lite sådär i skymundan som jag torkade bort en tår ur ögonvrån när hon sjungit färdigt.


Ja, man kan ju inte undgå att fundera lite grand på om det finns något speciellt recept att följa om man vill nå framgång?!..........

Själv tror jag att det finns vissa huvudingredienser, såsom:
*Mod
*Engagemang
*Tilltro
*Järnvilja
*Uppbackning och stöd
*Brinnande intresse

Sedan tror jag att man får lägga till just de där ingredienserna som gör det hela lite unikt.

Att man har ögat för det där lilla extra


Känslan för att skapa stilleben


Konsten att kunna se det unika i det där som många andra dömer bort


Att bjuda på något som inte är helt förutsägbart



Men, framför allt tror jag alltid att man ska låta hjärtat vara med!
Tack för en minnesrik dag och en bok som kommer att följa mig i livet!
Något som ytterligare förgyllde min dag var ju förstås att jag fick träffa andra bloggare!
Kan lova att jag var förväntansfull inför dessa möten och känslan jag fått när jag läst inlägg och kommentarer stämde så väl överens med människan bakom.
Ingen nämnd och ingen glömd, men ni som var där - TACK - jag är jätteglad att jag äntligen fick träffa er som jag inte mött tidigare och lika glad att träffa er som jag tidigare mött, igen. Ni är sådana inspirationskällor allihop och ni berikar mitt liv ofta, ofta........

Önskar er alla en fantastisk vecka!
Mia

måndag 3 augusti 2009

Ja, vad säger man......


Nu är det egentligen natten och jag skulle lagt mig för länge sedan, men så kom jag att tänka på "eskapaden i Sunne" och känner bara att jag måste skriva och berätta för er!


Något har jag i alla fall lärt mig genom åren, och det är att kunna skratta åt sig själv - det blir liksom roligare då.

Sedan, att kunna bjuda på sig själv gör ju faktiskt inte så ont det heller!


Ett gott skratt förlänger ju som sagt livet och då kan man väl dela med sig så man har fler att åldras ihop med!


Vi tog ju MC:n till Torsby för ett tag sedan. Solen den sken och livet var så där gott som det kan vara ibland.

På vägen hem stannade vi till i Sunne och åt lite. När vi sitter där och precis ätit klart så kommer jag plötsligt på att jag skulle ju absolut, väldigt gärna vilja hinna iväg till en butik innan stängningsdax!!!!!!!

Men, klockan är ju redan 17.50..... Attans, men vi hinner.........


Sagt och gjort - på med hjälmen, iväg på MC:n med ett svisch, och jo men visst - jag hinner in i butiken och klockan är 5 minuter i 6.

Tar mig en snabbrunda medan J sitter kvar ute på hojen och njuter av solen.

Dock inser jag att det ju faktiskt är en butik till som jag gärna vill hinna in i och klockan är nu 17.58.

Iförd skinnbyxor, MC-boots och halvöppen skinnjacka sladdar jag ut ur butiken, svischar förbi J som rofyllt sitter kvar utanför.

-Ska bara skynda mig till nästa butik! hinner jag få ur mig medan jag rusar vidare.

Tar sikte på hörnet där butiken ligger och med knarrande skinnbyxor rusar jag fram i 150 knyck.

Med andan i halsen når jag fram till trappen, lyfter stöveln OCH PAAAAAAANG!!!!!!!

Jag slår i foten i första trappsteget, fullkomligt flyger fram mot dörren som jag brakar rakt in i och sedan ramlar jag hejdlöst in i butiken!

JÖSSES, VILKEN ENTRÉ!!!!!

Håller på att skrämma slag på personalen i butiken samtidigt som jag hasplar ur mig:

-Åhhhh, jag var så rädd att jag inte skulle hinna innan ni stänger..............


Fattar ni????? Nej, det gjorde inte jag heller riktigt och definitivt inte J som lite halvchockad hade följt min framfart och sett hur jag flugit in i butiken.


Ja, en sak är då säker - livet är inte tråkigt!


Där stod jag, flåsandes, med knarrande skinnbyxor, boots och skinnjacka i denna värme och kunde inte låta bli att kommentera:

-Det är nu jag börjar fundera på varför jag tog av mig hjälmen?!....


Fick några ord med den trevlig personalen, som tack och lov överlevde min skrämselmanöver. Jag njöt i några sekunder innan det var dags för stängning och hann köpa med mig en underbar rosenkrans hem.


När jag sedan kom ut tillbaka till motorcykeln så fick jag ett skrattanfall som heter duga. Där hängde jag över sitsen och skrattade så jag skakade och tårarna de sprutade.

När jag några minuter senare väl sansade mig, tog några djupa andetag och torkade bort tårarna ur ögonen så upptäckte jag flera stycken runt omkring som hade ett gott leende på läpparna.

Kan ju alltid hoppas att jag förlängde någons liv den där dagen!


Ja, tack ni förstående, härliga människor på Pärlans tygbutik i Sunne som överlevde mitt besök och lät mig få njuta hos er en stund.


Ha det gott alla!


Mia