I söndags var vi och hälsade på goda vännen Carina
Tyckte nog minsann att hon behövde ett avbräck i allt vedbärande och jobb med vedboden.
Nej, så var det ju faktiskt inte, men det fick hon lite på köpet då när vi kom.
Vi åkte egentligen dit för att hämta ett gammalt bakskåp som jag köpt av henne, och då passade vi på att umgås lite grand också - och det är ju aldrig fel. Solen sken och det var en så otroligt fin höstdag, och när man är i den vackra miljön hemma hos henne så känns allt bara "extra allt" i upplevelser.
Så, när det var dags att sätta sig i bilen och åka hemåt igen kände jag mig så där "extra allt" inspirerad också. Ja, och då bestämde vi oss för att åka vägen förbi Dals-Långed och titta in hos Herbret Antik. Vi hade inte så värst stor tidsmarginal fram till stängningsdax, men det var ju inte så långt kvar - VI HINNER!!!
GPS-ladyn säger "sväng" och vi följer hennes instruktioner lydigt minsann.
-Ja, det går fint det här! säger jag ivrigt till Jan.
Nu börjar jag bli riktigt förväntansfull nämligen. Har ju aldrig besökt butiken tidigare och eftersom vi närmar oss nu börjar jag bli lite pirrig. Vi kommer att hinna med en kort stund där inne, innan de stänger har jag räknat ut.
Man ska aldrig räkna ut saker.....
GPS-ladyn leder obarmhärtigt in oss på rena rama berg-och-dal-bane-vägen och jag sitter nästan och svettas emellanåt. JÖSSES säger jag bara.
En sådan väg är väldigt ansträngande för balanssinnet och åksjukan...
En sådan väg är oerhört krävande för föraren...
OCH, en sådan väg tar väldigt lång tid att åka...
Så, med andra ord sprack ju den där tidsramen ganska mycket.
Vid vissa tillfällen kan Jan vara så där oerhört förstående och när vi väl beträdde "vanlig svensk farbar väg" igen tittade han på mig och sade:
- Eftersom vi ändå är så nära kan vi ju åka förbi och se vart det ligger och hur det ser ut!
Jag nickade bifallande, undertiden som jag strök bort några svettpärlor från pannan.
Döm om min förvåning när vi kommer fram och ser att det fortfarande är öppet!
Svettpärlorna var som bortblåsta, illamåendet och ynkligheten släppte taget i samma stund som glädjen, ivern och entusiasmen grep tag i mig.
Där ser man vikten av att aldrig ge upp i förväg - BARA FÖR ATT MAN TROR ATT DET ÄR PÅ ETT VISST SÄTT!
Tack snälla Magnus för att du var kvar och släppte in oss!
Kan bara - än en gång - konstatera att inredning och vackra saker är som medicin för själen. Så otroligt mycket fina saker och jag kände mig piggare än piggast när jag gick runt där inne och njöt. Det var till och med så att jag inte riktigt hade tid att prata, eftersom jag ville hinna se allt, och det säger inte så lite det. Det vet ju ni som känner mig *ler stort*
Har ni vägarna förbi Dals-Långed så gör ett besök hos Herbret Antik - MEN TA DEN RÄTTA VÄGEN!!!!! Kolla noga på kartan innan, för den där berg-och-dalbanan rekommenderar jag inte med samma hjärtlighet som butiken.
Ja, så fick det följa med några godbitar hem......
Lade dem på bakskåpet och fotade lite snabbt.
Bild på själva skåpet kommer en annan dag.
Ha det gott!
13 kommentarer:
Det var så roligt att ni kom hit i söndags :) ....hi hi, jag gissar att gpsen ledde er den slingrande vägen över Brudfjället :), den är ju utsedd till en av sveriges vackraste vägar och mycket populär bland mc-åkare. Tyvärr också rätt olycksdrabbad har jag för mig.
Så tur att ni hann till butiken innan de stängde. Ser ju så himla mysigt ut. Skulle vilja åka dit nån gång jag med :)
Kramar, Carina
Hej
Vad kul att ni var och hälsade på Carina och det ska bli intressant och se vad det är för skåp...
Det ställer såg jättemysigt ut fast vägen lät inte den bästa;)
Såg en hel del som man kunde ta med sig därifrån.....
ha en go onsdag!
kram
sandra
Hej sösterami:-).
Ja men med lite distans på det hela, så blev det ju en tur ni alltid kommer att minnas. Det är inte alltid att de upplevelser som går som på räls är de mest minnesvärda...
Ser ut att vara en fin butik, med mycket ögongodis. Gillar golvet där, så skall vi måla golvet i den blivande glasverandan.
Fin fina saker du köpte, och man blir allt nyfiken på skåpet...
Kram Pia
Låter som en mysig butik.
Vilken tur att den fortfarande var öppen!
Den där vägen skulle vi säkert också hamna på om vi skulle dit.
Tycker att GPS-n ofta visar knasiga vägar.
Ska bli kul att se ditt skåp....
Kram Anneli.
Hej allra sötaste Mia!
Måste till sist inse att jag saknar mina bloggvänner för mycket för att låta bli att kolla vad de skriver.
Jag har tänkt på dig så mycket och när jag ser det du skriver så kan jag bara le och nicka, Mia är lika positiv som vanligt. Härliga du.
Själv har jag jobbat en del på slutet med en enkel hemsida för att få visa mina oljetavlor och annat som jag gör. En mycket enkel sida men någonstans måste man ju börja. Kolla gärna om du har tid, adressen finner du om du trycker på den gröna tavlan på min blogg.
Hoppas vi ses snart kära du och tills dess önskar jag dig en fortsatt bra vecka
Kram Lena
Hallå där, åh vilken läcker butik!! och fina bilder i din blogg, ljuvliga äppelbilder nedan!!! Mari.
Hej
Men vilken resa ;) Men det var det väl värt, jösses vilken underbar butik, hyllorna fullkomligt ropar på mig känns det som, hihi. Fina saker du fick med dig hem.
Ha en jättefin kväll.
Kram på dig.
Jessica
What a great shop !!! enjoy your evening darling...love from me...xxx.....
Hej!
Ni fick verkligen "lön" för mödan då butiken inte hade hunnit stänga, efter en sådan pärs!
Fin butik, nu måste jag in och kolla på deras sida.
Kram Anna
De där GPS:erna är inte alltid att lita på.. Verkar som de skojar med en rätt ofta och drar ut en på vägar som är rent livsfarliga eller väldigt långa..
Sån tur att de var kvar och höll öppet för er =) Så mycket fint, där hade jag gillat att strosa runt och säkert bli utfattig..
Kram Mia
Vilket äventyr ni varit med om, och den som söker han finner sägs det. Mycket fint ser jag på de där hyllorna...vill se mer av skåpet, kommer det från Carina kan det bara vara vackert!
Tack för dina ord hos mig du positiva, glädjespridande kvinna!
Eija
Hej, nej man ska inte alltid lita på GPSen. Vi skulle till Sofiero slott en gång och vi hade ingen, men våra vänner i bilen före hade. Vi tittade på skyltar och bara såg att där ska vi svänga, medan de bara fortsatte rakt på och följde rösten helt blint ;D Så kan det gå och vi kom fram till slut. Tur ni fick gå en tur i buiken, mycket vackert ser jag. Christina
Härligt äventyr ni var med om på Dalslands små vägar, gillar Jan som kom med den idén att åka och titta. Vilken butik, fint från golv till hyllor.
Nu blir jag riktigt nyfiken på skåpet!
/Cia
Skicka en kommentar