Att finna styrkan

Livet ställer oss då och då inför prövningar av olika slag. Ibland kan de kännas oerhört svåra och man kanske inte alls tror sig om att klara av dem.

Vid några tillfällen i mitt liv har jag ställts inför detta, och det är tufft, det är krävande, det är svårt och det är smärtsamt. Det finns inget facit, det finns inga genvägar. Det är bara att möta livet som det kommer och ta till sig av de lärdomar man kan, och orkar, vid just den stunden.

Men, mitt i allt detta svåra upptäckte jag också att det är som om man - inom sig - hittar en kraft och en styrka som man inte ens visste fanns där. Och, mitt i allt detta tunga så upptäckte jag också känslan av ”lätthet” som, nästan lite märkligt, infann sig när jag valde tacksamheten. Tacksamheten till livet, till mina nära och kära, till mina medmänniskor – you name it.

Jag var så oerhört tacksam för de stunder när jag satt där vid sjuksängen och fick ett matt leende från mitt svårt sjuka barn. Det går inte att med ord beskriva – vid sådana tillfällen står man bara djupt ödmjuk inför livet och kärleken.

-------------------------

Nu har livet ställt mig inför en prövning igen, och därför har jag också den senaste tiden valt att stanna upp lite extra, jag har valt att passa på och njuta lite extra av allt det där som är bra, att förundras lite extra över de där glädjeämnena som finns där men som vi inte alltid hinner med att reflektera över.

Jag njuter av stunderna i min ateljé, när jag försvinner in i min bubbla av kreativitet. Tittar på de vackra sakerna som jag omger mig med också blir jag alldeles lycklig av skaparglädjen som jag känner. Några nya halsbandsmodeller med fjädrar har tillkommit när jag förlorat mig bort i skapandet för en stund. Det är härligt!

På så vis finner jag styrkan…

Avslutar med lite bilder från min ateljé. Jag inser att jag inte visat så mycket bilder därifrån förut… *ler*

Ta väl hand om er!

Den här rosen är till min kära mamma...

Hon är en sådan där pärla som alltid är så omtänksam om alla andra.