Rummet för välbefinnande

Rummet för välbefinnande

lördag 29 oktober 2011

Den vackraste rosen...

Lite oväntat växte den fortfarande där längs väggen, och jag överraskades totalt av de skirt vackra rosenknopparna som livskraftigt trotsade kylan och frosten.

Försiktigt bröt jag av stjälken och plockade med mig dem in.

In i värmen...

Några dagar senare slog de ut i full blom, och jag njöt.
Det var som att få en extra chans, en extra möjlighet att njuta.
Att njuta av något som egentligen var förbi.

Det är jag tacksam för.

Det var sannerligen de vackraste av rosor...







12 kommentarer:

annashusidingtuna sa...

Hej!
Det visste jag inte att det ens var möjligt att få rosknoppar att slå ut efter att man klippt av dem och tagit in dem, det måste testas,
Kram Anna

Norregård sa...

Så vackert Mia!!!

Kram Malin

Vitt hus med svarta knutar sa...

Visst är det väl underbart att vi får möjlighet att förundras över naturens växtkraft.......

Kramar,
Regina

Lilla Blanka sa...

Åh vad ljuvligt, Mia!
Jag har några halvutslagna New Dawn, har väntat på att de skall slå ut, men jag tror att jag klipper av dem i morgon :))
Kram och ha en härlig söndag!
Mia

It's me sa...

What a beautiful rose !! enjoy a happy sunday darling....love from me...xxx...

Villa Björkenäs Backen sa...

God Morgon Mia !

Så fint! Härligt att kunna njuta av dom sista rosorna och ändå så är det ju ganska så varmt än.
Ha en fortsätt trevlig helg.

Kram

Fånga dagen sa...

Sååå vackert och skirt.
Det är något speciellt när man på hösten finner de sista blommorna som man kan ta in och njuta av.
Njut och vr glad att du hade just dem.
Hoppas du har de bra vännen
Ha en mysig söndag nu
Kram Lena

Marie sa...

Vad vacker, är det den stora klätterrosen på kortsidan som blomma? om den nu finns kvar :)

Hoppas du har haft en fin höst o nu stundas ju julen, en av mina favvotider :) Ha en fortsatt bra söndag, kram Marie

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Det är något speciellt med dom sista rosorna, man vet ju att nu dröjer det tills det blir vår och sommar.
Var rädd om dig och kram
AnnaMaria

Bitte sa...

Visst är det något särskilt med sommarens sista rosor! De kämpar mot döden, står rakryggade och ger sitt allt trots höststormar och frostnätter som skulle knäcka den starkaste...

... sommarens sista rosor symboliserar så mycket för mig. Jag tänker mig att vi måste våga leva som dem, våga blomma fast det blåser kallt och det ser ut som att det inte finns någon återvändo. Om man bara vågar tro, kommer det en dag någon som med kärleksfull hand plockar in oss i värmen där vi kan slå ut i full blom och bli vårt vackraste jag.

Många varma kramar, sköt om dig! :-)

Bitte

Marie sa...

Har också plockat in de sista rosorna för att riktigt kunna njuta av dem. Jättefina bilder!

Trevlig kväll!
Kramar Marie

n o r d i n g å r d e n sa...

Men så vackert, mitt i adventsplanerna=) Den rosen och den svarta brickan bakom, ursnyggt! mari.