Att öppna nya dörrar!

Den här bildkavalkaden får symbolisera mitt avsked till sommaren.

Dags att plocka ihop på balkongen och förbereda för vinterns ankommande.

Det är alltid lite motigt tycker jag för jag är ingen utpräglad höst och vintermänniska.

Älskar den spirande våren som ständigt ger nytt liv.

Tycker om sommaren. Denna period när allt nytt som skjutit skott liksom får växa till sig. Hur det får blomma ut och stå i all sin prakt.

Sedan kommer då hösten när allt lanar av.

Som en stor förberedelse inför den "stora vilan" vintern.

Vintern har jag nog svårast att förlika mig med, bortsett från den underbara tiden runt julen.

Då är det som om jag får lite konstgjord andning och helt plötsligt vaknar upp ur denna dvala.

Jag pysslar, pyntar och njuter av värmen och samhörigheten som infinner sig lite extra magiskt under just julen. Ja, så är det här i alla fall.

Men, jag kan ändå se nödvändigheten i våra olika årstider och det är så lätt att applicera dem på livet. Är det inte lite så det är där också?

Jag har jobbat något alldeles infernaliskt en tid här, men idag har jag en liten vilodag.

En dag när jag gör precis sådana saker som fullkomligt fyller mig med energi, glädje, lugn, harmoni, vila, inspiration - PRECIS ALLT DET DÄR SOM JAG MÅR SÅ BRA AV!

Jag står ute på balkongen och fotograferar.

En tanke börjar forma sig i mitt huvud...

Vid min aktningsvärda ålder har jag nämligen börjat lära känna mig själv ordentligt på djupet.

Hur jag fungerar...

*stort, stort leende*

Först får jag idéer och jag fullkomligt sprudlar och bubblar - VÅREN

I själva arbetsskedet går jag in för det otroligt intensivt. Det är högtryck - SOMMAREN

När jag sedan är klar så är det som om jag landar igen - HÖSTEN

Sedan har livet lärt mig att det är oerhört viktigt att bara stanna upp och vila - VINTERN

För, det är när jag tillåter mig att vila som mina nya idéer börjar gro - och vips är jag tillbaka till "våren" igen.

Så idag kan man säga att det är "vinter" för jag har mått så gott.

Jag har bara tagit det lugnt efter den senaste tidens INTENSIVA arbete.

Det har sannerligen öppnats många nya dörrar i mitt liv.

En del har nästan flugit upp själva, en del har jag fått öppna själv, några har kärvat en del innan de gett efter och det har funnits de som behövts låsas upp och till och med smörjas lite.

Nu är jag väldigt sugen på att öppna ännu en ny dörr!

Såväl symboliskt som bildligt.

Dörren till huset.

Huset med uthuslängan där jag kan ha min verkstad och ateljé.

Huset som har den där fantastiska själen i väggarna och den goa torpkänslan, men som rymmer precis allt som behöver få plats.

Den dörren längtar jag efter att få öppna!