I stillsamhetens ro...

Fick med mig så många bra reflektioner och insikter från föreläsningen i torsdags.

Kände igen så mycket i mina egna tankar och värderingar.

Så inser jag att det nog antagligen är lite Pippi Långstrump-gener i mig också...

För jag vill så gärna att alla ska ha det bra.

Min själ gråter när jag märker att en annan människas själ är ledsen.

Jag vill så gärna att man ska få bli sedd för den man är, och samtidigt också ges möjligheten att, utifrån den man är, kunna utvecklas vidare så att man blir så bra som möjligt - FÖR SIN EGEN SKULL!

För om man själv mår bra, då smittar det av sig på människor runt omkring.

Ibland gör man en massa saker för att man tror att det ska vara så...

För att man tror att det förväntas att man ska vara på ett speciellt sätt...

För att man kanske tror att det här är mitt sanna jag.

Många gånger kan det vara så svårt att komma underfund med vem man ska vara för att passa in, för att göra andra människor nöjda, för att vara så där som man tror förväntas att man ska vara.

Och, att det ibland är precis så där svårt, det kanske helt enkelt beror på att det inte är så som jag egentligen är.

Det är så många gånger som jag upplevt den där hissnande känslan av härligt "flow".

Allt har känts så enkelt....

Och, gissa när det har varit?

När jag har valt att må bra.

När jag har valt det som känns rätt för mig.

När jag har gett mig tid till att lyssna till min själ.

Det finns inget facit för hur man ska leva för att må bra.

Men, om man verkligen lär känna sig själv på djupet, så man förstår vad man själv behöver för att må bra - då tror jag att man varit och lagt in en del av de där variablerna som behövs i formlerna för att kunna räkna ut vad lycka faktiskt kan vara.

Idag har jag unnat mig sovmorgon, sedan frukost i stillhet med levande ljus.

Snart ska jag ta fram kameran och fotografera väskor som är gjorda av återbrukat material.

En av ledarna som jag handplockat till projektet "Skaparboden" är nämligen en bland de mest kreativa, sprudlande människor jag vet. Hon har sytt så underbara väskor så jag bara måste fota dem och visa er.

Vi kommer att ha några träffar som man kan anmäla sig till, och då får man komma och sy sin alldeles egna väska - och hela tiden har man då denna sprudlande ledare "till hands".

Kan det bli bättre?

----------------------------------------------------------

Kottarna i fönstret plockade vi när vi var i Frankrike i höstas och varje gång jag ser dem tänker jag på Mia och på Gúa och då blir jag alldeles varm i själen.

Så därför tänker jag benämna mina kära vänner som x och y i fortsättningen, eftersom de är en del i min ekvation, i min lyckoformel....

Nej då, det ska jag inte. Det blir inget X och Y om mina vänner och jag är fullt medveten om att jag har en tendens att spåra ur i min humor ibland, att det kan bli lite väl to much långsökt så där. Men så är det bara med mig!

--------------------------------------------------------------------------------------

Ha en bra helg!

Snart kommer det bilder på väskorna....