Rummet för välbefinnande

Rummet för välbefinnande

tisdag 19 januari 2010

Klenoder från svunna tider.....

Nu ska jag berätta lite mer om lyckoruset hos min goa mamma i lördags.

Hon ringde mig en dag och sa att hon hade lite saker i en låda som hon ville visa mig.

Då blir man nyfiken.........

Och, det var inte vilka saker som helst. Det var som att öppna dörren till en svunnen tid när jag tog av locket på den där blekgula lite buckliga plåtlådan kan jag lova.

Gamla fotografier på släktingar - bland annat ett bröllopsfoto på min mormors föräldrar! SUCK!

Slitna och vältummade böcker som man håller med varsam hand och samtidigt förundras över dess unika historia - och då talar jag verkligen inte om bokens egentliga innehåll.

Rusig av lycka tittade jag sedan vidare på vackra gnistrande smycken, fickur, spetshandskar, skor, sockerransoneringskort, karaffer med den skiraste slipning.

Words are not enough!

Det fullkomligt rusade i hela kroppen på mig och denna känsla fick gå vördnaden till mötes för att hitta något slags balans i denna stund.

Ahhhhhh, vilken dag! Tack älskade mamma för att du tänkte på mig.
Nu har jag lånat hem dessa dyrgripar och jag arrangerar dem i de mest lockande kombinationer, också frestas jag förstås av detta fantastiska. Jag liksom flörtar lite med mig själv och skämmer bort mig med allt detta goda! Det är lyx, det är lycka, det är historia.......

Försjunker i tankar när jag tittar på mormorsmors guldbrosch och känslan är mäktig när jag ser den på det gamla, svartvita fotografiet och samtidigt sitter här och håller den i handen.

Det går väl inte att ta miste på euforin jag känner i detta nu?!

Finns väl knappast bättre förutsättningar för att sitta och skriva?!
För det är precis det jag gör!
På min lilla bok!
Som snart, snart ska få se dagens ljus......

Och då mina vänner, då lovar jag att ni ska få se en skymt av den här!

Med stor tacksamhet avslutar jag detta inlägg och försjunker in i skrivandets underbara värld.

Mia

22 kommentarer:

Galtholmen sa...

Nästan som en seans... att få kontakt med sitt förflutna. Att känna närhet o förståelse, samhörighet o tacksamhet genom kvarlämnade klenoder. Jag förstår din eufori till hundra procent. Jag släktforskar o djupdyker i min egen historia. Att hitta gemensamma drag med för länge sedan levande släktingar. Att plötsligt förstå saker man inte förstått tidigare i sina egna karaktärsdrag... Det blir styrka o stolthet att höra till ett sammanhang i historien.
Kram underbara du/
Ulrika

Lotta-livets väv sa...

Hej vännen! Vilka underbara saker som du fått av din mamma....så häftigt! Jag har precis skrivit till en annan bloggare att visst är det coolt, man behöver ibland inte gå på loppis för stt göra fynd. Gläds med dig och lääängtar efter att du berättar mera...mera om boken...när den är klar!
Håller med dig om omtanken om andra och om miljön....så storstad London än är, så möttes en av mina kollegor av flera unga personer som reste sig upp och erbjöd henne sin plats på tunnelbanan....förkommer aldrig i landet Sverige....en annan gång tappade hon lite papper ur fickan...och då kom genast någon annan och frågade om hon behövde hjälp.
London är stort, men det finns plats för medmänniskor och stressar gör inte alls på samma sätt vare sig i London eller New York, som man gör i Stockholm. Jag hörde det av en tjej som ofta är i alla tre städerna! Märkligt!
Kram, kram Mia! Du är för go!
/Lotta

♥ Pia... sa...

Hej Mia..du jag kan nästan känna den där känslan du skriver om..ahhh det ryser mej ..:)SÅNT där gillar jag..ååå vet inge mysigare än att få göra djupdykningar i en svunnen tid..ibland undrar jag över mej själv..men vet du Mia..just det här med att jag började blogga..och har funnit likasinnade själar det gör allt det där man ser letar finner och får ..tar en till en ännu större dimenation ..jag har turen /lyckan att få saker då och då av min mamma samt att vi nu även tagit vara på de saker som blev efter svärfar..det är såå ..:)..att du skriver på boken nu..så spännade...nyfiken är jag på vad...kan iofs ana lite ...ha de såå gött..ska kika en gång till på dina vackra saker..hihi..du kanske gör som jag..flyttar runt sakerna i flera dar....bara för att de ska få ses på nya ställen...
kram..Pia

Unknown sa...

Men du, det kändes som om jag var där... fick riktigt rysningar att nackhåret reste sig!! Men du vilken känsla!! Vilken skatt!!! Va kul att du skriver en bok!! Häftigt! Sköt om dig. Kram Lenita

VACKRA hem & interiör sa...

Hallo Mia, vilka underbara saker och dessutom med din släkts historia...
Ja, du nu saknar jag dig allt - så fort det går mellan mässorna, som vanligt. Om du hinner upp till Sthlm så sms:a eller ring mig så får vi absolut ses (070-3825 810). Jag kommer faktiskt att vara där alla fyra dagarna denna gång, känns lugnt...Vi åker tåg och har faktiskt bytt hotell denna gång. Försök komma iväg.

Stor kram
Pia

Madame B - Vintage & Chic Antique sa...

Hej min vän. Vilken lycka att få ha så underbara saker.
Jag förstår att du njuter.
Kolla in på min nya netbutik
www.madamebvintage.com
(den är fortfarande under uppbygnad).
Sköt om dig.

Kram
Harriet

Fånga dagen sa...

Åh vad härlig du är Mia!
Tänk vilken gåva eller kanske man ska säga skatt som din mamma låtit dig låna. Helt otroligt vackra saker och man kan fantisera sig bort en stund och tänka på historien bakom sakerna.
Jag förstår verkligen att du får inspiration till att skriva och jag ser fram emot att få läsa din bok.
Många kramar från Arvika
Lena

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Tänk vilka skatter det gömmer sig i gamla lådor. Mammor brukar ha lite bra lådor, det var snällt att du fick låna hem det. Jag tycker det står fint där hos dig, du har arrangerat så fint. Extra roligt att det är den broschen mormorsmor har på fotot, det var mäktigt.
Ha det gott
Goa kramen
AnnaMaria

Matilda sa...

Åh vilken underbar samling av minnen! Jag kan verkligen känna hur det spritter i din kropp när du skriver och berättar om dem. Det smittar av sig lite också.;)

Läser Kinesen av Mankell just nu och den handlar ju till stora delar om familjehistoria och det är lika spännande att följa den fiktiva familjen som det är att följa andra familjers historiska öden. Berätta gärna lite om dina gamla släktingar, var de kommer ifrån etc. Skulle vara väldigt roligt att få höra.

Kram, Matilda.

Krukmakeri hemjord sa...

Härligt när man hittar sådana här gamla klenoder.Har själv en hel del glasplåtar(negativ) efter min farmor och farfar.Vinkaraffen du har med på bild har jag en exakt likadan efter min Farmor..kul
ha de
annbritt

Britt sa...

Vilken skatt!! Vilken lycka att få ha dessa underbara värdefulla saker, saker som betyder nåt för att man vet vem som ägt dem tidigare.
Man kan ta dem i sin hand och blunda och nästan känna dess närvaro.

Var hade de passat bättre? Jag bara undrar?

Ser fram emot att snart ses, min vän.

kramar och kärlek.

britt

Photo by Maria sa...

Härliga saker du fick låna av din mamma...
Jag vet att det finns gamla foton hos mina föräldrar, man kanske skulle göra en djupdykning hos dem :-)

Kram Mia

Unknown sa...

Hej.
vilken lycka att få fatt på en så fin skatt. Den känslan som du måste känna är helt fantastisk.
Ha det bra.
//Sarah

Birgitta sa...

Hej! Vilka härliga gamla ting du fått se och känna på. Förstår att du ryser av välbehag. Och vad roligt att du skriver en bok. Låter riktigt spännande. Vi får väl veta mer senare.
Ha det gott nu och njut av de gamla tingen du har omkring dej.
Kramis Birgitta

Grön Iris sa...

Oh vilka vackra klenoder och vilken känsla för dig...

Lycka till med skrivandet, det ska bli så kul att se hur du har gjort med orden.

Kram Linda

Matilda sa...

Hej igen Mia!

Kom på att jag bara måste lägga in en liten länk till butiken där jag säljer några av dina vackra alster.=)

http://www.countryantiques.se

Bitte sa...

Jag förstår att du blev helt rusig av lycka när du fick se allt vackert! Vad roligt att din mamma har kvar så mycket av er gemensamma historia, såna saker är ovärderliga :-).

Vad spännande att du skriver på en bok! Hoppas att du berättar mer om den framöver och lycka till med allt kring den! :-)

Kramar
Beatrice

Goa sa...

Puss min vän!
Vill att du vet hur viktig du är här ute i rymden.
Nu har ajg läst och njutit av både din text och bilder. Och vet du, nu väntar jag på din bok!!

DU är underbar Mia.

Stora kramen till dig...

Vitt hus med svarta knutar sa...

Jag får lite andaktskänsla när du beskriver hur du lyfter upp de vackra klenoderna en och en. Det är något speciellt när man får ta del av en svunnen tid. Speciellt om man har släktskap med de människor som lämnat efter sig, kanske det som i deras ögon var det mest värdefulla.
Kram,
Regina

C. Tvillingmamma sa...

Att bevara familjen historia...ja som du säger,svårt att sätta ord på...

Så oerhört rikt liv man har när man vet saker "bakåt" som kan berika "framåt"

Storarvid sa...

HEJ!
Det är nästan otroligt hur gammla saker med anknytning till den tid då man själv var lite kan fram mana minnen, känslor, händelser och diffusa, abstrakta hndelser som dyker upp. Det är faktiskt till stor del samma känsla JAG publicerar de julbilder, händelser från förr och svartvita minnen på min egen blogg.

En julgranskula, den gammla julbelysningen med änglahåret kvar, de ÄKTA mörkrött handmålade glaskulorna som är säkert över 100 år. Exempel på saker som drar fram något behagligt abstrakt hos mig, som en hälsning från förr. Jag som är en människa som gillar teknik, den gammla traktorn på gården, tröskverket, maskinerna, verktygen som användes så flitigt förr. De har en viss patina som liksom drar upp hela berättelser ibland.

Pysselpalatset sa...

Hej Mia, vilka underbara ting... och egen historia... kan inte bli bättre... tack för att du delar med dig.. så härliga bilder... och boken sen.... jag blir sååå nyfiken.. lycka till kram Jeanette