Lycka - igen!

Ja, nu kommer det igen.......

LYCKA!

Tänk så många gånger jag fått frågan:

-Har du läst boken "Lycka" av Dalai Lama?

-Nej, har jag alltid svarat, och samtidigt tänkt att jag ska göra det någon gång.

-Ditt sätt att prata och ditt sätt att tänka får mig att tro att du läst den, har jag ofta fått till svar då.

När jag var hos Lotta så kom hon med den.... Boken!

Ja, det är så det fungerar med Lotta förstår ni.

Och självklart så skulle jag få låna den av henne.

Så, nu har jag börjat läsa!

Och, det känns så rätt......

Det är så bra......

Jag läser och ler!

Jag läser och begrundar!

Jag läser och njuter!

"Jag tror att själva meningen med livet är sökandet efter lycka." Detta är Dalai lamas ord inför en stor åhörarskara i Arizona.

När jag läser dessa rader så känner jag bara en varm, go känsla i magen och tänker:

Då är jag väl ändå inte så fel ute ändå kanske med mitt tänk?!........

"Jag tror att man kan uppnå lycka genom att öva sitt sinne" säger han också.

Tänk, det tror jag också.......

Så det här med positiva tankar är väl inte så tokigt?

Kan inte hitta en enda negativ sak med att tänka positivt..........

Känns som det är en bland de bättre investeringarna vi kan göra för oss själva i livet.

Sen är ju bara frågan vad vi själva tycker att vi är värda?!....

Så idag avslutar jag med:

"Du blir som du tänker"

"Positiva tankar är som medicin"

"Välj glädje och lycka"

Kram Mia

Jag - en fotomodell!

Fortsätter på temat Lotta lite till här...

Hon tyckte ju förstås att jag behövde göra något kul min kära vän.

Och, hon vet precis hur man överraskar och "skämmer bort".....

Tidig söndagmorgon gick vi upp, åt frukost, tog tåget till Göteborg, solen den sken och vi hade lite pic-nic. Sedan gick vi vidare mot dagens äventyr.

FOTOMODELLER FÖR EN DAG!

Jösses så kul!

Först blev vi sminkade och fixade i håret, och sedan var det dags för fotograferingen!

Det var snabba ryck, många poser, klädombyten och man kan ju snabbt förstå att en fotomodells vardag inte alltid kantas av glitter av glamour.
Nej, det är hårt jobb kan jag tro!

Men, eftersom vi liksom bara var PRAO så hade vi ju riktigt mysigt....

Kan bara säga att det här skulle jag gärna göra igen.............

Tack Lotta för en underbart rolig dag!

Ha det fint!

Kram Mia

Den som väntar på något gott......

Ja, den som väntar på något gott - väntar ibland väldigt lääääänge!!!!!!!

Men, all denna väntan är värd allt.....

Nu är jag äntligen här och ni vet att i goda vänners sällskap blir allt så mycket lättare på något vis.

Ja, till och med att skrubba 15 kg potatis kan ju vara något riktigt trevligt när man gör det i sällskap med en riktigt god vän - och ett glas vin förstås......

Ja, som ni säkert förstår nu så är jag äntligen hos Lotta....

I Borås....

Och Linn fick äntligen träffa Julia....

Som jag har väntat och som Linn har väntat.

Ni vet det finns människor som är så där extra speciella, som är värda att vänta lite extra på och det är precis så det är med Lotta och Julia.

Vi har väntat, men nu har jag också förstått att ibland så får man ge tålamodet lite extra utrymme i livet. Vissa saker och vissa människor är bara värda den där extra väntan.

Här är girl-isarna och de är bara för härliga ska ni veta.

Under tiden som jag och Lotta skrubbade potatisar, rensade jordgubbar och gjorde tunnbrödsrullar så fixade de här tjejerna till dagens olika aktiviteter.....

Ni förstår att Lotta har en gen i rakt nedstigande led - hennes bror Niclas är en helt fantastiskt, en helt makalös festfixare - och hon har helt klart begåvats hon också.

Med en mild, men fast hand, styrde hon upp dagens aktiviteter och vi åt sill, lekte lekar, tävlade och dansade kring midsommarstången.........

Tänk att få:

Umgås med goda vänner......

Att få äta gott...

Dansa runt midsommarstången..........

Här är jag och älskade Catrine - denna underbara människa som tillsammans med Lotta åkte upp till mig när det var dax att flytta butiken. Det är vänskap som är så stor och värdefull.

Jag är så glad att jag äntligen tog mig till Borås och all denna väntan har äntligen gett resultat.

Tänk alla ni goa underbara människor här i Borås!

Varma, goa Mia med en egenhändigt skapad midsommarkrans i håret...

Tack för att ni tog emot mig och Linn, att vi fick vara med och umgås, alla goda skratt....

Det här är precis det som sätter guldkant på tillvaron.....

Sen fick jag uppleva något alldeles fantastisk, som fick mig att rysa och som gav mig en klump i halsen....... och några tårar då förstås *ler*

Men, det hoppas jag att jag kan delge er av i ett annat inlägg.

Kan bara berätta att en av tjejerna (ytterligare en Mia) sjunger något så fantastiskt så jag blir alldeles betagen.

Hon ska ge ut en skiva här i höst och jag hoppas och jag önskar att jag kan ge er ett litet "smyg-prov" på det. Ska jobba på det i alla fall.

Until then..........

Kram Mia

TACK!!!

Tack alla ni underbara för den omtanke jag mött under tiden som jag varit sjuk!

Det är så fantastiskt vilket nätverk vi alla kan vara delaktiga i att bygga upp här i världen, och ändå är vi knappt medvetna om det.

Vi är inte medvetna om vilken oerhörd kraft det är.....

Inte heller om enkelheten i detta så ytterst viktiga.......

Omtanken om andra människor, medkänslan.

Se varje sådan tanke, varje sådant ord som en tråd som skickas från "sändaren" till "mottagaren".

Det här blir ju som en väv, som ett nät - och visst är det väl ett toppenfint nätverk som skapas och byggs upp?!

Ett nät som byggs upp av glädje, omtanke, medkänsla.....

Det är ju just det nätet som man önskar att man fångas upp av, de tillfällen i livet som man tappar fotfästet och "ramlar".

Jag är så glad för att ni finns och för att ni bryr er om!

Det är inte alltid det behövs ord, ett leende är guld värt!

Så idag skickar jag ett stort leende till er alla, med en önskan om en toppenfin dag!

(Så där lite som en lägesrapport kan jag berätta att jag jobbade hela förra veckan och det var så otroligt kul, så mycket folk och jag gjorde beställningar så det stod härliga till......

Ni kan tro att jag var rusig av lycka när jag böjde till kronan som jag visar bild på idag.

ÄNTLIGEN FICK JAG SKAPA IGEN!

Jag har lyssnat på min visa kropp och det börjar ge resultat!)

Har ni en stund över så lyssna här - det är så vackert så jag blir alldeles lycklig!

http://www.youtube.com/watch?v=udvlZ_B-Ai8

Kram Mia

Jag funderar.....

Ja, jag sitter här och funderar lite.....

Nu är det ju så att det stadiet infinner sig i mitt liv lite då och då, som ni säkerligen redan förstått vid det här laget. *ler*

Det här med att fundera kan på sätt och vis liknas vid en resa.

Det börjar med grundtanken som startar alltihop, sedan leder den vidare till en annan, som i sin tur för allt vidare till nästa ställe - ja, det är som om varje enskild tanke tar mig med från en destination till en annan.

Det är ungefär som att ge sig ut på en hemlig resa, för man vet ju aldrig riktigt vart det slutar........... och hur det ser ut där, just då vid det tillfället!

Färdmedlen under en "tanke-resa" kan även de vara av vitt skilda slag från gång till gång.

Ibland känns det som om man svischar fram i ett jet-plan.

Ibland som om man cyklandes rullar fram på en lite gropig grusväg och inte riktigt vet om det är kittlande härligt eller om det mest gör ont av alla gupp som dyker upp.

Ibland som om man tar en stillsam promenad.

Ibland känns det lite som att ha en sån där rostig, gnirkande skev cykel som man tungt trampar på, i en uppförsbacke!

Och det är ju den där cykeln jag dras med just nu - men helst av allt hade jag önskat att jag istället suttit på tåget.................

Det där tåget till Göteborg.

Jag hade nämligen bestämt med min vän Lotta att just den här helgen skulle jag komma och hälsa på henne! Och jag har varit sådär förtjust förväntansfull, sådär som man kunde känna sig när man var liten och väntade på något bra, alldeles väldigt mycket!

Men, så tog jag ut mig lite mycket igen nu då och kroppen sa ifrån direkt och tänk!

VET NI VAD SOM HÄNDE?

Jag gjorde det.....

JAG LYSSNADE MED BÅDA ÖRONEN!!!!!

Nääääää, har ni hört. Knappt så jag tror det själv.

Jag insåg att det var bäst att vara kvar hemma och ta det lite lugnt igen då, och därför så blev det ingen tågresa. Och tankarna som sedan smyger sig fram gör att det känns som om jag sitter där på den gamla, gnirkande cykeln i en himla seeeeeeg uppförsbacke.

Jag funderar lite på mitt "kloka" beslut, begrundar lite grand och besvikelsen greppar givetvis tag i mig och tycker minsann inte alls att det är så himla bra med den där "klokheten" som plötsligt gett sig tillkänna. Vad skulle den vara bra för?

När jag hade kunnat vara hos Lotta och Catrine och haft så kul.....

Men, så kommer jag uppför backen tillslut och ta mig sjutton!!!!!!!!!!!!

Där uppe på krönet står världens, absolut läckraste lilla sportbil!

Jag kliver av cykeln, lägger den efter vägkanten och går sakta fram till bilen, ser mig omkring lite grand ifall det ska stå någon där som äger bilen, men det är helt folktomt.

Tänk, en svart, blänkande cab......

Men, vad hänger det där då? En lapp som det står "Till Mia" på.......

Jamen, det är ju nästa "tanke-fordon".

Visst tusan är jag besviken, men det kommer fler tillfällen och då kommer det ju bara bli ännu roligare att få se dem eftersom jag inte kunde åka den här gången. Jag får ju längta lite extra mycket efter dem helt enkelt.

Ja, bilderna idag är alla från butiken. Det har kommit så mycket fint och jag ville dela det lite med er - som balans till min klago-sång!

Nu ska jag ta och lägga i ettan och dra iväg mot nya mål!

Kram Mia

Back in business!

Jaa, goa vänner! Då kan man säga att jag är tillbaka!

När man varit hemma sådär länge som jag varit nu, inte jobbat utan vilat, vilat och åter vilat - då är det riktigt bra att ta det lite varsamt den där första dagen på jobbet.

I torsdags var det första, riktiga dagen på jobbet!

Och, det blev INTE varsamt!

Jag tog min vanligt promenad till affären på torsdag förmiddag, och jag kan lova att det störtregnade! Absolut, fullkomligt STÖRTREGN!

Men, jag var ganska nöjd i sinnet ändå. Jag har ett så ljuvligt vitt, vackert paraply med rosor och trähandtag så då kan man ju glädjas över att få möjligheten att använda det.

Satte nyckeln i låset, gick in och ställde mig i affären och bara tog ett djupt andetag. Liksom andades in atmosfären lite grand och talade om att nu är jag här igen. Skönt!

Klockan 12 öppnade jag och det var så kul - kunder direkt och jag kan säga att det var fullt ös. Jag gjorde arrangemang, slog in presenter och stod i som bara den.

PLING! lät det i ringklockan.

Nu kommer det varor. Låste upp på baksidan. Japp, en pall....... In med den på lagret, ut i affären igen, slå in paket.......

PLING! lät det i ringklockan.

Oj, nu kommer det varor - igen! Japp, en pall........ In med den på lagret, ut i affären, göra arrangemang.......

PLING! lät det i ringklockan....

Ops!!!!!! Nu kommer det varor IGEN! Nu var det fullt på lagret, så då ställde vi den i gången/hallen. Ut i affären, fylla på varor, börja packa upp nya, slå in presenter, göra arrangemang..........

PLIIIIIIIIIING!!!!!!!!!! Det är nu man träder in i stadiet - halvhysteriskt-fniss!

Nej, men! Kommer det TVÅÅÅÅÅÅÅÅÅ pall med varor????!!!!..........

Och regnet det bara öser ner....... laa laa lala lala.....

Fullt på lagret, fullt i gången/hallen, och störtregn! Då är det bara att ta fram solskenet inombords och tränga bort alla orosmoln! Vi bär in de här varorna och liksom pusslar in dem på lagret - och visst löser det sig! Bara man vill!!!!!!

Regn ute -absolut solsken inne!

Som tur är så har jag en mamma som är en gudagåva! Hon tar sig en liten promenad och kollar hur jag har det hon, kavlar upp ärmarna och ställer sig i kassan.

Ja, vad skulle jag göra utan er änglar som finns där för mig?!

Mamma, Ann, Eva, Katarina!!!!!!

Ni har fullkomligt räddat mig nu när jag varit sjuk, tack snälla ni!

Vilken fantastiskt givande arbetspremiär jag fick!

Här behöver man inte oroa sig för slentrian inte *ler*

Massor med nya, HÄRLIGA varor och så många glada, trevliga kunder som jag fick träffa igen.

Så var det ju dagen igår - MORS DAG!

Mina underbara barn kom och vi åt gott tillsammans. Äldste grabben hade köpt ett så vackert kort när han var i London och haft det i gömmorna ända till denna dag. Det känns gott i hjärtat det!!!!!!!

Solen den fullkomligt strålade och värmde så gott!

Avslutade denna dag med en fantastisk tur på motorcykeln - KAN DET BLI BÄTTRE?

Bara åka, titta, njuta, stanna en liten stund på något vackert ställe och bara vara.

Det här är livskvalitet som heter duga det!

AAAAAAAHHHHHHHHHHH!!!!!!!!

Jaa, detta är livet det! I´m back in business!

Visst känns det skönt att tänka på att varje dag ger nya möjligheter!

Mia