Happiness in a little box

Satt precis och bläddrade lite i foto-mappen, så hittade jag den här bilden.

Tänk att en så liten, liten ask kan göra en så stor skillnad.

Ja, jag tycker om den helt enkelt - jag blir väldigt glad av den.

Så kan det vara med mycket här livet. Ibland är det de där små, kanske nästan obetydliga sakerna, som ibland bringar oss som mest lycka...

Ett leende, någon som är omtänksam, när någon bryr sig om, ett hjärtligt skratt...

Små, små saker som vi ibland bara tar för givet, men som ändå gör så stor skillnad.

Ha en fin vecka!

Old city

Nu duggar inläggen tätt här, men som ni vet så skriver jag ofta på inspiration och då kan det bli så här. Och, inspiration det fick jag verkligen i somras när Mia och Gúa var här.

Det är precis sådana tillfällen som jag önskar att jag kunde pausa tiden lite grand - bara för en stund så där. Ni vet som om man pausar en film - freeze - och sedan kan jag i godan ro strosa runt och bara vara mitt i allt det där härliga lite extra länge. Men, det kan man ju på sätt vis göra i efterhand också genom att titta på bilderna och uppleva igen.

I alla fall så hade vi en dag med lite loppisbesök. Skräll va?

Då hittade jag en vattenkanna i zink - yiiihhhhhaaaaaa - för 30:-

Knappt så man tror det är sant. Funderade ett tag på om det kanske var så att den där ettan längst fram hade suddats bort eller nåt?! Men icke.

Då jublar man!

Sen hittade jag då denna fina brevpress.

Och, jag hade ju redan en plats för den här hemma...

Med motiv från Köpenhamn.

Ja, då blev jag så där glad - IGEN!

Idag jobbar jag hemma och i eftermiddag får jag besök. Det ska bli riktigt kul, så nu får jag sätta fart så jag hinner färdigt med jobbandet.

Ha en riktigt trevlig helg!

Loppislycka!

Jaaa, loppislycka!

Det är väl fler än jag som varit ute och hittat något som stått lite halvt inklämt så där - gärna bakom något annat - så man knappt sett det, men ändå är det som om man bara visst så säkert!!!

Att precis där, bakom där, står det en skatt.

En skatt?!?!...

Ja, det är ju inte alla som direkt tyckt att det varit en skatt när det väl släpats fram i dagsljus.

Dammigt, lortigt, skavt och slitet.

Men, när det väl kommit med hem, fått sig någon omgång med såpa och vatten och sedan hamnat på rätt ställe så har det liksom levt upp igen.

Det har helt enkelt getts rätt förutsättningar.

Så kan jag tycka att det är med oss människor också många, många gånger.

Om förutsättningarna är de rätta så kan vi allt blomstra vi också...

En sak är då i alla fall säker - efter sommarens loppisrundor blomstrade jag!

Den här trälådan är helt fantastisk nu, efter att ha befriats från alla dessa lager av damm.

För att inte tala om den gamla ladugårdsdörren. Baksidan, som inte syns på bilden, är riktigt, riktigt fin. Med bevarat handtag, hasp och slitmärken.

Finns säkert hur många som helst som - mycket frågande - sitter och kliar sig i huvudet när de ser på bilden ovanför och funderar över hur detta kan benämnas som en skatt... *ler stort*

Vad sägs om den här skörden då?

De rostiga spikarna har nu blivit krokar, spegeln hänger i hallen och vackra spetsar har lindats upp på trärullarna. Lyktan har vi tänt många gånger nu när det mörknat på så där på kvällskvisten.

Förstår ni min lycka när jag hittade fotpallen?!...

Trodde knappt det var sant. Den står nu inne i tv-rummet och passar helt perfekt där inne. Trägolven blir ganska kalla här på vintern nämligen och då är det så skönt att bara sätta upp fötterna på en liten pall.

I nästa inlägg ska jag visa en liten godbit som jag hittade när Mia och Gúa var här.

Nu ska jag iväg och jobba, men ha en riktigt bra dag så ses vi snart igen.

Lördagslycka!

Fredagsmys vet vi ju alla vad det är, men lördagslycka är inte så dumt det heller.

Håller på att plocka här hemma. Ska nämligen vara med på en loppis nästa helg och då går jag igenom rum för rum och ser vad som ska få följa med.

För mig är det viktigt att jag omger mig med saker som ger mig någonting.

Vissa saker kan vara jättefina, men så är det som om de fyllt sitt syfte - och då är det dags att de ska vidare och förgylla tillvaron hos någon annan.

Då plockar jag bort och ställer åt sidan - nästa anhalt loppisen!

Men, så är det då vissa saker som det är något alldeles speciellt med, som de här sakerna på bilden ovanför.

Jag kan känna en varm, bubblande lycka inombords och det är inte alltid så lätt att säga vad det verkligen är som gör att jag känner så - men det måste man inte alltid veta.

Det viktigaste är känslan - LYCKAN!

Och, eftersom jag går runt idag och plockar och känner hur den där känslan infinner sig titt som tätt så blir helt enkelt benämningen "lördagslycka".

I nästa inlägg ska jag visa bilder från en annan lycka...

Nämligen loppislycka!

Ska visa en del bilder på saker jag hittat i sommar.

Ha en fin lördag!

Semestertripp del 4 - "Hjo - men visst..."

Japp, det var så det blev...

Hjo - men visst!!!

Vi åkte till vackra Hjo. Strosade runt och njöt av tillvaron. Så lyckades jag med bedriften att hitta ett slagbord för ynka 100:-. Vad säger man då????

YIHHHHAAAAAA!!!!!!!!!

Sen var det äntligen dags för ett besök hos goa Marie. Det var en sådan där toppenkväll som man i efterhand kan tänka på och bara känna hur man blir glad i hela kroppen.

Tänk, att få avsluta dessa fantastiska semestertripps-dagar på ett så härligt vis.

Blomman köpte jag i Maries butik "Vita Ranunkler"

Hittade även två ljusstakar till "udda-samlingen" hemma, så nu står de där på brickan tillsammans med de andra.

Trälådan har jag köpt hos Marie tidigare, och det är en sådan där favorit som får flytta runt lite grand här hemma. Just nu rymmer den gamla godbitar - spetsar, askar, knoppar mm.

----------------------------------------

Jag är så otroligt inspirerad efter den här semestertrippen. Den var som en sådan där riktigt, riktigt god karamell som man går omkring och suger på och liksom inte riktigt vill att den ska ta slut. Den gav en otrolig mersmak...

Tusen tack alla ni goa människor som förgyllt våra semesterdagar - från början till slut!

Semestertripp del 3 - "Kreativ själ"

Har ni någon gång besökt Hällekis?

För mig var det första besöket där, och jag blev smått förälskad i den charmiga hantverksbyn som heter Falkängen. En liten gata som kantades av små hus, som tidigare varit arbetarbostäder.

Tänk vilken strålande idé att bevara denna miljö och nyttja den på det här sättet.

Hantverksby, vandrarhem och café.

Det första jag såg när vi parkerat bilen var det här huset med en alldeles ljuvlig liten trädgård utanför. Snacka om att man fullkomligt sugs dit. Jag ville se, jag ville uppleva, jag ville känna.

Ja, så kom jag närmre och blev totalt såld!

Här hade konstnären Christian Johansson sin lilla "lekstuga" som han kallade det, och här kunde man njuta av några av hans konstverk.

SER NI BAKBORDET?!?!...

Himmel vad jag önskar mig ett sådant i min ateljé!!!!

Vilken makalös inspiration det skulle ge, att sitta och formge smycken vid ett sådant bord.

Eftersom han kallade detta för sin lekstuga så var det ju så att han även hade ett av husen efter hantverksgatan som han huserade i. Där skapade han i ståltråd istället...

Så lekfullt...

Så inbjudande...

Så överdådigt...

Inte på något sätt förutsägbart! En så härligt bubblande, kreativ själ som skapat allt detta.

Ja, vi blev otroligt inspirerade av alla intryck, och de givande pratstunderna med Christian.

------------------------

När man sedan sätter sig i bilen och åker vidare, efter så fantastiska dagar och upplevelser, så är det lätt att tänka att det inte kan bli bättre än så här..

Men, det kunde det ju.

Vi åkte nämligen till Hjo och det är ju en hel del av er som vet vem som bor i Hjo, eller hur?!

To be continued...

Semestertripp del 2 - "Livets källa"

Jag började jobba i måndags och det blev fullt upp direkt, och sedan har det bara rullat på. Därför kommer del 2 från semestertrippen först ikväll, men så blir det i gengäld en hel del bilder istället.

När vi var hos Carina tipsade hon oss nämligen om att besöka Kinnekulle med omnejd, eftersom vi inte har varit där tidigare och jag säger bara;

Jösses, vilket bra tips - TACK CARINA!

Först ut var ett besök hos den kvinnliga mäster smeden Therese i Husaby.

Vilken kvinna, vilken drivkraft och vilket engagemang.

Hon tog emot oss med ett stort leende och sedan lade hon arbetet åt sidan och visade oss runt. Hon berättade och visade, och vi fick känna och hålla. Jag bara häpnade alltså!

Kan ju inte skriva om allt så gå gärna in och läs om henne och om bröllopet.

Hon hade själv skapat sin egen brudklänning i smide!

Tänk att smida sin egen brudbukett....

Gissa om den var tung?! Jag fick äran att hålla i den och det var bara "wow".

------------------------

KINNEKULLE MED OMNEJD

Så otroligt mycket sevärt, fantastisk natur och trevliga människor.

Vi var helt enkelt fast. Det blev flera dagar här och vi utforskade och upptäckte. Allt hann vi inte med den här gången, och det är riktigt bra - för då har vi anledning att snart åka hit igen.

-------------------------------

Ett ställe som vi hittade fram till var "Handens hus".

De hade en skön blandning av hantverk och gamla, själfulla ting som handplockats till butiken.

Något som jag letat efter ganska länge stod helt plötsligt där och bara väntade på mig *ler* En ställning till gamla trådrullar i trä. Då blir man riktigt glad. Att dessutom få några ord med den trevliga innehavarinnan berikade bara allt ännu mer.

Ja, så besökte vi några av de gamla kyrkorna och det var verkligen en upplevelse.

Jag saknar ord...

Historiens vingslag lyfte mig nästan!

Olof Skötkonung lät döpa sig i källan här vid Husaby kyrka.

Solens strålar letade sig mjukt fram genom grönskan, när jag lite andaktsfullt så där klev nedför stentrappan, och där nere på en liten avsats låg denna källa. Det var som om den var inbäddad i en slags fridfull stillsamhet.

Då kan man nästan känna hur vördnaden inför livet kommer smygande.

Så mycket upplevelser, så mycket vackert, så mycket inspiration.

Nu känns det som om min egen "livs-källa" är fylld till brädden och jag kommer nog att kunna ösa ur den ett bra tag framöver.

I nästa inlägg - del 3 - ska jag berätta om en bubblande konstnär som vi träffade.

Semestertripp del 1 - så otroligt vackert!

Efter att ha tillbringat större delen av semestern hemma, med härligt givande besök av goda vänner, bestämde vi oss för att göra en semestertripp sista veckan.

Med en resrutt som var delvis planerad, men även helt öppen för nya upplevelser och intryck, påbörjades så färden i måndags. Nu skulle vi besöka en god vän.

En god vän som bor väldigt fint.

Något som jag fascineras över är hur vissa hem så tydligt speglar själen av den som bor där. Tänk när man kliver över tröskeln, och befinner sig i ett hem som är så vackert, så vackert.

Det är nästan så man tappar fattningen, eller hur?!...

I det här hemmet är det så väl avvägt, med en skön balans mellan det skira vackra och det lite nötta robusta. Inga krusiduller utan mer en stilfull enkelhet som lyfter fram allt det vackra.

Men, så är det också en kvinna med öga för inredning som bor här.

Dessutom äger hon en helt magisk förmåga att rent bildligt fånga vackra miljöer.

Om jag någon gång känner att jag behöver "landa i något vackert" är det bara att kika in på hennes blogg en stund. Där får jag verkligen mitt lystmäte...

Det vore väl inte så dumt att slå sig ner här en stund och njuta av tillvaron, eller vad säger ni?

Ja, är det någon som kan gissa vem det är som vi har besökt???

Jo, det är härliga Carina - fotografen - med bloggen "Made in Persbo"

Kika gärna in hos henne och förlora dig bort i hennes vackra foton för en stund.

När vi var där tipsade hon oss om ett ställe som hon tyckte att vi skulle passa på att besöka.

Det lät väldigt bra så det fick helt enkelt bli nästa destination på semestertrippen.

Bilder från det kommer i nästa inlägg.

Ha det riktigt bra!

Loppisfynd!!!

I lördags kopplade vi en kärra bak på bilen och for iväg för att hämta "DET DÄR" som jag skrev om i förra inlägget. Det där som jag kommer att berätta mer om snart....

Efter vägen så dök det upp en loppisskylt, och det kan väl inte vara bättre läge egentligen?!

För hur ofta är man så där helt apropå ute och åker med en kärra i släptåg?

En kärra som bara väntar på att fyllas med en massa härliga fynd.

Ja, det var i alla fall vad jag inbillade mig att den väntade på "blink, blink"

Fem loppisar senare kan jag bara konstatera att det var en otroligt lyckosam resa.

Hittade vansinnigt mycket härligt.

Var tvungen att fota lite av sakerna när vi kom hem igen.

Den här ljuvliga skålen fick flytta in i salen.

Det kändes som om den hörde hemma där...

... på halvmånebordet, tillsammans med några andra favoriter.

Bordet har samma underbara, blekgröna färg som dubbeldörrarna jag visade i förra inlägget. Fullkomligt älskar den färgen...

----------------------

Har precis varit och hälsat på en god vän och det hemmet är så vackert så jag sitter här nu och bara landar lite i alla intryck jag fick.

Tänk hur ett hem kan spegla en människas själ...

Plötsligt bara händer det...

Har ni tänkt på hur det är?!...

Ibland kan jag gå omkring och önska mig något, riktigt, riktigt mycket.

Men, ju mer jag strävar efter att nå det - desto längre tid tar det.

När jag väl kommer till insikt om att det är bättre att jag släpper taget om denna strävan, och istället tänker att det kommer tids nog. När läget är det rätta helt enkelt.

DÅ PLÖTSLIGT BARA HÄNDER DET!!!

Sådana här urnor har jag letat efter ganska länge, men inte riktigt hittat rätt modell, storlek och färg. Men, så var det en dag som vi var i Kil på besök och när jag gick där på trottoaren så blickade jag in i skyltfönstret hos "Bohaget" och där stod urnorna!

I samma ögonblick insåg jag att jag hade ju släppt taget om den där "strävan" jag känt ett tag.

Tänk så mycket lättare allt känns då *ler*

Något annat som vi letat efter ett tag här nu, är en detalj som inte är det allra lättaste att få tag i faktiskt, men som skulle göra sig så otroligt bra här hemma.

Vad tror ni händer under semestern?

I torsdags tog vi oss en tur med motorcykeln och bara släppte precis allt annat.

Njöt så det stod härliga till.

Vi besökte min vän Pia som har butiken "Vackra hem och interiör" i Torsby.

Så många roliga minnen vi har från våra inköpsresor.....

Tror ni inte att den resan resulterade i att vi hittade den där detaljen också?!?!...

Jo minsann!

Så är det.....

Och nu undrar ni säkert;

VAD är det?

Det berättar jag snart!

Ha det gott!