Ops - det hände en grej......

Vilken underbar helg vi haft!

Jag tänkte att jag skulle visa er lite bilder från Brocanten hos Gúa, men det kommer i nästa inlägg.

För idag blir det bara en kort hälsning till er alla...

.... med ett foto på det vackraste av ansikten. Har ni sett så fridfullt?

Från Mor Augustas Garage förstås!

Så där fridfullt var inte mitt ansikte i söndags.....

Nej, det var nog snarare mer präglat av en salig blandning av busighet, livsglädje, iver, lycka och förundran.

Ja, och en del "infall" också. För just det här med infall är vi nog mästarinnor på jag, Mia och Goa.

Söndagens infall resulterade i en helt ny frisyr!

Japp - så är det och det känns riktigt bra.

Så där busigt bra  ;)

Har börjat titta på vilka saker som jag ska ta med till Maries loppis nästa helg. Bara att konstatera att bilen blir fullpackad den här gången också.

Ha det gott!

Mia

Mia Karlsson Pyssling

Ibland känner man sig så liten, så liten och världen den är så stor, så stor........

Tiden den bara forsar fram med en frenesi som nästan är öronbedövande!

Själv springer jag runt och undrar vart sjutton den där "Tjillevipp-spiken" är som Nils Karlsson Pyssling förvandlade sig vid där under sängen.

Finns ingen spik under min säng - möjligtvis några dammråttor kan jag tro.

Skulle ju behöva den nu så jag kan "Tjillevippa" mig så jag blir stor och hinner med mycket mer.

Hur sjutton bär man sig åt tänker jag emellanåt, men så gör jag precis det där som jag inte riktigt vågade tidigare i livet.......... JAG DRAR I HANDBROMSEN!

Jösses, tänkte jag tidigare, tänk om jag drar i bromsen och fullkomligt kraschar - för nu går det väldans fort! Så vågade jag inte liksom.

Men, nu ta mig tusan. Nu drar jag! Bära eller brista. Det är ju en del saker som får sig en liten törn, det är ju oundvikligt när det går så där himla fort.

Men, hellre det än att jag väntar ett tag till - så det går ännu fortare - också är det jag själv som får mig den där törnen när automatbromsen slår till eftersom jag inte vågade själv.

DÅ KAN DET GÖRA ONT!!!!!

Ja, visst är det såhär i livet ibland.

Det är så kul.

Jag älskar mitt jobb, min affär, mitt skapande.......

Men, det går inte att förhandla med tiden ändå.

Då får man bara stanna upp, göra så gott man kan och med fast övertygelse förstå att jag behöver vila nu och tar resten imorgon.

Det är därför det blivit så glest med mina inlägg den sista tiden.

Store tid vad jag längtar efter att skriva, vad jag längtar efter att besöka alla underbara bloggvänner och titta & njuta, läsa & begrunda.

Så nu gjorde jag precis det där som jag egentligen inte har tid med, men som jag kände att jag mer än allt just nu behöver.

JAG UNNAR MIG LITE BLOGGTID!!!!!!!!!

Tack snälla underbara ni som varit in och skickat mig en extra hälsning nu när jag lyst med min frånvaro. Vill bara att ni ska veta att det är just era rader som gett mig den där extra gnistan, den där extra orken att jobba några timmar till.......

Är så innerligt tacksam och glad!

Ni har verkligen gjort skillnaden...........

Den här blomman är till er!!!!!

Någon dag kommer jag tillbaka och då ska jag visa er lite bilder från mina skala 1:12 saker.

Det finns några godbitar där som jag kan tro att i alla fall goa LantlivsAnette är sugen på att se!

Sköt om er nu allihop!

Tänk på att dra lite försiktigt i bromsen då och då istället för att nödbromsa.

Livet blir så mycket behagligare då.

Kram Mia

Dags att ta nästa kliv...

Ibland kommer man bara till en punkt i livet där man inser att nu är det dax att gå vidare!

Dags att ta nästa kliv....

Jag har verkligen gått och funderat under en längre tid, men så har jag inte riktigt kommit till skott. Det är ju många tankar och funderingar som ska "smakas på", man ska låta det landa och liksom lägga sig tillrätta innan det är dags att slutgiltigt fatta ett beslut.

Och, nu är det där beslutet fattat.

Affären ska flytta!!!!!!

Jaaa, vi ska byta lokal.......

Det kommer att bli dubbelt så stort och ÄNTLIGEN kommer jag att få plats med min verkstad.

Ja, ni som brukar vara inne hos oss i butiken förstår nog helt och fullt vad jag menar när jag säger att vi behöver mer plats, att vi vuxit ur lokalen och jag ska verkligen göra allt jag kan för att det här ska bli så bra som möjligt, och att ni ska känna er välkomna till det nya stället när vi slår upp portarna där.

Jag har verkligen gått och önskat mig större lokal, plats för verkstad och tillverkning så att jag kan fortsätta vandringen mot den dröm och vision jag hade när jag öppnade affären. När jag fick den här möjigheten kändes det verkligen helt rätt!

Då kanske ni förstår att jag har haft mycket i huvudet och en hel del att stå i den sista tiden - innan allt föll på plats, innan allt blev bestämt.

Så, nu är det bråda dagar må ni tro.

Vi har satt upp brunt papper för fönstren, så nu är det bara att kavla upp ärmarna och ta fram snickarbältet för nu ska här jobbas!

Har ju fler roliga saker på gång - men det här är vad ni får er till livs idag......

Berättar mer om mina andra planer snart, men tills dess får ni inte glömma bort att vara med och tävla om ett par svarta smidesljusstakar, se förra inlägget.

Kram Mia