Rummet för välbefinnande

Rummet för välbefinnande

tisdag 22 september 2009

Pia.... oh Pia!!!!!



Det finns människor som berikar livet lite extra.


Genom att vara.......


Precis så som de är!

Så är det med Pia!


Vi har ju bara träffats några gånger, men det är som om det sprudlat inom mig efter varje gång.


Skratt, värme, omtanke och inspiration - det förknippar jag med henne.


Så, när jag hörde att hon var med på Hantverksmässan i Brunskog så kände jag ju helt plötsligt ett väldigt stort behov av att åka dit.
Kan säga att turen var på min sida också, för solen den sken och det var ju en alldeles perfekt dag för en utflykt på motorcykeln.


Jamen, förstår ni vilken lyckans dag det blev?!.....

Först fick jag träffa Pia, sen gick jag i spinn!

Ja, det är sant! Jag blev ju helt salig när jag såg hennes kort, tändsticksaskar, böcker och tavlor.

Milde himmel så vackert! En av tavlorna var ju bara min och det är den större av de på bilden ovan. Det står "Beleive in your dreams".
Ibland måste man faktiskt bara köpa - och jag behövde en hel del kände jag *ler*
Eftersom packväskorna inte var med fick jag lov att begränsa mig, men jag fick i alla fall med mig några minitavlor och kort, en tändsticksask och en liten bok.
Vilken lycka!
Sen så blev det bara ännu bättre för jag hittade en så fin bibel, precis som jag önskat mig, och ett urvackert broderat örngott också.
Yiiihhhhhaaaaaa!!!!!!
Det är sådana tillfällen som det bara flyter liksom...
Ända tills det var dags att åka hem! Det var då flytet kom av sig lite. Jag skulle ju på något vis knöla ner den där påsen nu, med mina nyfunna skatter, och vart kan man ju fråga sig eftersom vi inte hade packväskorna med?!
Jo, innanför skinnjackan! Den med skärp i midjan..... Wops!
Ja, men i det läget går det ju bara inte att ge upp, eller hur.
Visst ska sakerna med hem.
Så, ner med dragkedjan, håll andan, lägg varsamt ner påsen, dra upp dragkedjan igen och försiktigt, försiktigt börja andas igen.
Och, det gick! Lite konstigt var det, men tusan vad glad jag var när jag kom hem.


Ibland får man helt enkelt stå ut med en stunds obehag för att kunna njuta sedan!

Önskar er en underbar dag!
Mia

lördag 12 september 2009

Du får det du önskar!

Under väldigt lång tid har jag gått och önskat mig så innerligt att kunna åka till Maria och hennes omtalade butik HemTgårn.


Men, så har jag tänkt ibland att den som väntar på något gott.... också har jag fortsatt att vänta och drömma och då blir det ju lätt så att förväntningarna höjs lite grand för varje gång.


Vid ett tillfälle var jag in hos Maria på bloggen och läste och höll nästan på att flippa ur totalt, och -nej, jag överdriver inte! Det var en bild på något som var bland det vackraste jag sett.





Hon visade en bild från stugbyn!!!!!!

Milde himmel, nu satte nästa önskan fart och det blev en febril verksamhet där inne i hjärnkontorets avdelning som heter just "Drömmar och önskningar".

Jösses vad jag önskade, tyst för mig själv, jag sade det högt till mig själv, jag till och med sa det till vänner och jag skrev faktiskt ner det på ett papper!
Och, tänk - en dag så hände det!

Min önskan hade hörsammats och nu skulle det bli verklighet!

Det var en lördag i augusti som min goa vän Sussie hämtade upp mig med bilen och vi begav oss ut på detta äventyr.



Äntligen fick jag besöka HemTgårn som verkligen motsvarade alla mina förväntningar och det hela kryddades så där alldeles extra av pratstunden som vi fick med Maria. Vilken varm och ödmjuk tjej, och hon besitter en helt makalös förmåga att skapa miljöer. Det var en fröjd att gå runt där inne i butiken.


Ja, lyckan var ju verkligen total och då hade vi inte ens hunnit med att besöka stugan än.
När vi slutligen kom fram dit, och parkerat bilen, var vi så förväntansfulla. Det var på ystra ben vi sprang fram till stugan och låste upp dörren, samtidigt som vi njöt av den vackra uteplatsen.
Men, i samma stund som vi klev över tröskeln kan jag lova att vi totalt tappade konceptet.
Så vackert!!!!!
Det var en mycket märklig känsla som infann sig. Precis som om jag skulle öppnat en lucka där på mitt huvud och klivit rakt in i min önskedröm.
Både jag och Sussie var helt betagna.

Ni må tro att vi njöt i fulla drag !

Jag är så innerligt glad att jag fick göra den här resan tillsammans med dig Sussie!

Det är en sån där upplevelse som för alltid kommer att finnas bevarad i minnet.

Ibland mina kära vänner får vi lov att vänta lite extra länge på vissa saker som vi önskar oss! Men, bara vi själva tror så kommer önskningarna att slå in, vi vet inte bara när.............

Mia

onsdag 9 september 2009

Reportage i VF och HUS SÖKES!


Idag är det ett reportage om mig i tidningen Värmlands Folkblad!

Blev uppringd av Annika Ström som undrade om hon kunde få komma och träffa mig.

Vilken ära.....

Så hon kom och vi pratade, eller kanske det var så att det var jag som pratade mest...... *ler*

Är du nyfiken på vad hon skrev?

Kika in här


Ja, nu saknar jag ju bara huset med verkstadslängan och skrivarstugan!

Var finns det?

Är det någon som har ett passande ställe att hyra ut till mig?


Kram Mia

tisdag 8 september 2009

Jag är så glad!!!


Tänk, nu har jag landat lite!
Så skönt, så skönt.....
När jag får en stund i stillhet sådär, när jag stannar upp, tillåter jag tankarna och känslorna att komma ikapp mig.
Första reflektionen är att vi alltför ofta inte kommer ihåg att småbromsa lite då och då, så vi faktiskt hinner med att "känna livet".
Nu när jag sitter här med kaffekoppen bredvid mig och reflekterar över den senaste tiden så kommer hela tiden samma tanke till mig.
Jag är så otroligt glad, lycklig och oerhört tacksam!
Ni som läst mina två senaste inlägg har säkerligen anat en liten sorgsenhet mellan raderna och det är den sorgsenheten jag tänkte ta och skriva lite om idag.
Under de här åren som jag haft affären så har jag jobbat en hel del, för det kräver ju sitt att vara egenföretagare. Dessutom så har ju livet kommit med sina prövningar i portioner som serverats mig då och då. Emellanåt så har det varit svåra prövningar, bland annat när jag suttit på sjukhuset och vakat hos två av mina barn och detta med bara något års mellanrum.
Ibland utsätts vi för saker som vi kanske känt en stor rädsla för och aldrig någonsin trott att vi skulle klara. Så utsätts vi för det och inser att vi har en inre styrka vi aldrig ens trott om oss själva. Det är i livets skola vi växer, utvecklas och förhoppningsvis lär oss att bli bättre och starkare människor.
För mig innebar detta dessutom lärdomen att släppa taget om affären. Den var ju nyöppnad och jag tänkte många gånger att det här kommer kanske inte att fungera. Kommer kunderna tillbaka när jag får hålla stängt i några veckor pga sjukdom?!?....
Men, det allra viktigaste för mig just i den stunden var ju förstås att mitt barn skulle bli bra, och allt annat fick bara vara.
Den förståelse och omtanke som jag sedan mött hos kunderna när jag kommit tillbaka har gett mig så oerhört mycket.
Det är där sorgsenheten kommer in som jag skrev om i början.
Jag kommer ju att sakna er alla så mycket nu när jag sålt affären. Alla dessa goda skratt, alla härliga möten. Men, det är ju precis så här det är - livet har sin gång.
Jag vill i alla fall tacka er alla från djupet av mitt hjärta för att ni förgyllt dessa år!
Är så tacksam att ni hjälpte mig att förverkliga en av mina livsdrömmar.
Nu ska jag kliva vidare på livets stig och kanske kommer jag att stöta på er någonstans efter vägkanten där också?!..................
Den största och varmaste kramen till er alla!
Mia

fredag 4 september 2009

ÄnglarumsMia finns inte längre..............


Senaste tiden har varit så oerhört hektisk och nu sitter jag faktiskt ner för första gången och bara landar lite - och firar förstås!
Visst är det ett gyllene tillfälle att dricka rosa champagne!
Det är ungefär som vid nyår. Ut med det gamla och in med det nya, så förseglar man det hela med ett glas skumpa.
Eftersom ÄnglarumsMia inte längre finns så kommer jag hädanefter att gå under signumet "Rummet för välbefinnande" precis som namnet på min blogg.
Så värst mycket mer kommer jag inte att tillföra idag.
Ville bara ge er ett livstecken och tala om att jag har det alldels förträffligt bra just nu.
Idéerna börjar frodas i mitt huvud och jag skulle tro att skapandet snart ska få ta vid!
Trevlig helg!
Mia