Nu går vi mot nya tider!

Mycket förberedelser, en lång väntan och svisch bara så är den efterlängtade dagen här och sedan lika fort förbi!

Kan inte undgå att slås av tanken om det är själva julafton som är mest glädjefull, eller tiden innan när man förbereder, pysslar, planerar, väntar och längtar.

I vilket fall som helst så har det varit en härlig jul och den första på länge som även bjöd på snö.
Iklädd mössa, vantar, stövlar och varm kappa trotsade jag snöovädret på juldagen och tog mig en skön promenad. Där stegade jag fram på de oplogade vägarna, snön yrde och emellanåt dök det upp en hög driva som jag fick "klättra" över.
Det kunde tyckas att det var en svår väg och onödig promenad.
Visst var det lite mödosamt emellanåt, men oj så fint det var också. Snön låg så vackert där på marken och bäddade mjukt in omgivningen. Det var så fridfullt vackert på något vis.


Så gott det är att man ibland inte låter sig avskräckas, att man är beredd på lite hinder på vägen, och att man väljer att fokusera på det fina som dyker upp där längs vägen istället.

Är det någon som känner igen dubbeldörrarna på översta bilden?
Ni som följt mig ett tag kanske kommer ihåg den stora lyckan när jag hittade dem?
De skulle nämligen byggas in i den nya butiken och jag fullkomligt älskade dem.
Därför blev jag extra glad när jag fick köpa dem av den nya ägaren, Therese, som inte skulle ha dem kvar i butiken.
Ja, ibland har man sannerligen tur.........

Nu står de lutade mot väggen i vardagsrummet, bakom halvmånebordet med de gröna benen. Gissa om de kompletterar varandra fint!



Här samsas en del av mina godbitar och varje gång jag går förbi och tittar så är det som om jag fylls på med energi. Ja, så man kan väl helt enkelt säga att jag har en egen liten tankstation i vardagsrummet *ler*

Ovanpå de gamla biblarna ligger ett kors som jag gjort i tråd. Brukar sätta dit ett M på sakerna som jag gör, och det är min signatur.
Ni ser det på bilden nedanför, längst ner på korset.


Uppdateringarna på hemsidan har fått ligga till träda under en period, men under januari så kommer det att hända saker.
Under december månad har jag nämligen haft en del konsultuppdrag på den administrativa sidan som tagit det mesta av min tid.

Men, för att kort redogöra för den kreativa biten så fick jag ett riktigt hedersuppdrag som skulle vara klart till mitten av december, och det kommer jag att skriva mer om i nästa inlägg.....

Ha det fint så länge!

Mia

En fröjdefull jul!

Tänk, nu är vi äntligen här..........

Julen står för dörren och nu väntar den där härliga dagen när vi äntligen strålar tillsammans igen. Vi äter gott - länge, länge - och umgås.

Vi har alla våra olika traditioner som vi förknippar med julen och de skiljer sig åt från hem till hem. Det är ju lite det som är tjusningen.

Själva ska vi vårda våra traditioner ömt och jag hoppas ni alla får en riktigt fröjdefull jul själva!

För alla er som är lite inredningstokiga sådär orkar jag inte låta bli att tillägga:

- SER NI LJUSHÅLLARNA I MINI-MINI-GRANEN???????

De är helt ljuvliga och jag har köpt dem hos Matilda!

Ljusen är riktigt gamla de också och har storleken tårtljus.......

Så söta så det bara pirrar i magen när jag ser dem *ler*

GOD JUL TILL ER ALLA!

Mia

Det vackra!

Sitter här vid min skrivarhörna med soft musik i bakgrunden.

Det är fortfarande lite mörkt och jag har tänt levande ljus.

Lågan leker lite förföriskt med prismorna i takkronan och jag förlorar mig bort!

Bort i det vackra................

Det finns så mycket som är vackert, som berikar våra liv.

Ibland är det naturen som bjuder på fägring, ibland är det omtanke hos andra människor. Visst är det vackert med omtanke?

Ibland kan det vara något materiellt i form av två oerhört vackra strutar.

Handgjorda, broderade med vackra spetsar och det tilltalar verkligen mina sinnen.

Det är Anki som gjort dem och jag är så himla glad för dem. Tusen tack goa Anki för att du tog tid tiden att göra dem till mig!

Vanligtvis hänger strutarna i köket, där ovanför min "Anna-Maria"-kudde som jag kallar den för. Många av er förstår varför, annars får ni kika in hos henne.

Bakom hjärte-kudden skymtar en annan favoritkudde som jag fått av en vän.

Det enda som inte stämmer in är den gula tapeten i bakgrunden, men så bor jag ju i lägenhet och ibland är det bara att gilla läget. Att inte lägga vikten vid det som inte tilltalar sinnena, utan faktiskt glädjas åt just det som är bra.

Att välja att se det som är vackert, unikt och speciellt.

Fick mig en extra tankeställare nu imorse när jag var in hos en blogg-vän och läste.

Just det här med vad vi ser hos andra, vad vi väljer att se.

Om det är någon som är lite speciell, lite annorlunda - vad ger oss rätten att döma, att förkasta, att se ner på en annan människa?

Vi vet inte vad som format dem att bli just de som de är.

Men, visst är det lätt - alltför lätt.

Små gliringar, oförstående blickar, vassa ord.

Tänk att mötas av detta, en omgivning som inte förstår.

Då är det lätt att ge upp, att inte orka....

Det var smärtsamt att läsa hennes rader, det berörde starkt.

Ibland kan det räcka med att se en annan människa, att dela med sig av ett leende.

Det är också något som är vackert!

Tänk att plantera in vackra ord i våra sinnen, likväl som vi planterar vackra blommor i arrangemang. Det är inte alltid som mossan ger en stark lyckokänsla, inte alltid som stenarna livar upp våra sinnen när de ligger där utspridda. Men samlar vi ihop dem tillsammans, sätter ihop dem med harmoni så kan de mycket väl få en smakfull helhet.

Så kan det vara med orden också..........

Men, en del av dem tål absolut att smakas på i sin enkelhet också, utan avancerade sammansättningar. De är så oerhört vackra i sig!

Omtanke.........

Medkänsla............

Ödmjukhet.....

Tacksamhet........

Glädje............

Med en önskan om det allra bästa till er!

Kram Mia

Skrivarjobb - eller rättare sagt - skrivarglädje!

Tänk att få vakna, tidigt en mooorgon...........

Att känna glädje och förväntan, och lite gott pirr sådär.

Det är ju så det känns i livet nu!

Har så mycket roligt som jag ser fram emot att göra - har så mycket roligt som jag redan gör.

Idag drar vi ut på äventyr jag och Sussie och det ska bli alldeles underbart!

Det brukar det bli i hennes sällskap och vi hittar alltid på något som förgyller tillvaron lite extra på våra utflykter. Får se vad det blir den här gången........

Sussie har äntligen hittat sitt batteri till kameran och jag har vässat pennan.

Med andra ord så är vi redo för att jobba!

Mer än så här blir det inte idag, och jag avslutar det hela med en extra sprudlande kram!

Mia

Att lysa upp tillvaron! (Vi har en vinnare också....)

Tänk så många sätt det finns, som man kan lysa upp tillvaron på.........

Vilken lyx det är med söndagar!

Här brukar det vara heligt med söndagsfrukost och då är det tända ljus, kaffe, juice, kokt ägg, smörgås med källarrökt skinka och groddar........... och sedan sitter vi och äter länge, länge.

De där stunderna tillsammans med barnen är ovärderliga!

De är som små guldkorn och vi har samlat på dem i många, många år och nu är det mer som om vi äger en hel guldtacka.

Imorse var det ju dessutom mysigt att få tända det andra ljuset och försöka bekanta sig med tanken att julen så sakteliga smyger sig på.

Det finns ju några olika varianter på adventsljusstakar i lägenheten på "third floor".

Jag tycker ju att det är så himla roligt att skapa och dekorera, och då är ju julen en lyckans tid.

Då kan jag verkligen släppa fram dekoratören inom mig och få utlopp för allt.

Här samsas fåglar, julgranskulor i fattigmanssilver, tändsticksaskar med det frostigt gröna, vita pärlor och siffror på ljusen.
Ja, det - precis som frukosten - lyser upp min tillvaro!

Sen har vi ju något annat idag, som förhoppningsvis gör att någon av er därute skiner upp lite extra också. Den som har vunnit ringen.............

Linn har hjälpt mig att vika lappar med namnen på alla er som ville vara med och tävla.
Så roligt, det var många lappar att vika kan jag lova. Lade dem i en burk och sedan skakade vi runt med en väldig frenesi. Slutligen plockade Linn upp en lapp, vecklade ut den och sa:

Lallis!
Det här är ju en underbar tjej som skriver så klokt och finurligt. Har ni inte varit inne där ännu och kikat så rekommenderar jag en visit omgående.
GRATTIS goa du, maila mig din adress så ska jag skicka ringen så fort som möjligt.


Förra veckan åkte jag till Grums, till Sandra och Interiörboden!
Har ni inte varit där ännu så får ni ta er en liten tur. Det är en butik som är liten, men naggande god. Mycket fina saker och en trevlig och go Sandra.
Hon hade varit så snäll och lagt undan LJUSSTAKEN till mig, och ni fattar vilken va?
Ja, jag har ju inte kunnat släppa den i tanken, den har förföljt mig under en längre tid och nu följde den med hem - därmed basta!
Tack snälla Sandra för hjälpen!

Den är som medicin och jag tar minst tre doser (tittar) om dagen. Morgon, middag och kväll och den är alldeles fantastisk - inga biverkningar och det går bara inte att överdosera. Ju mer jag tittar på den, desto bättre mår jag :)

Så idag avslutar jag med ännu en bild som härleder till överskriften!
Skulle behövt en sådan där kuliss som Musse Pigg har på julafton bara. Ni vet den som han fäller upp för att täcka soptippen.......
Skulle ju hellre haft öppna vidder och några träd istället för hyreshusen i bakgrunden, hmmmm!
Men, det kommer....... Det vet jag alldeles bestämt!

Jag är snart tillbaka för jag har så mycket roligt att visa och berätta............

Ha en fin vecka!

Mia

Pelarbordets ursprung!

Ja, ursprung och ursprung.....

Egentligen vet jag ju inte vart det kommer ifrån från allra första början, vad det tidigare fått bära på sin bordsskiva eller vad som faktiskt gjorde så att bordet hamnade där som jag slutligen hittade det.

Men, det kanske är som med oss människor - det är inte det som är det viktigaste!

Nej, det är vart det - eller vi - befinner oss nu, idag.

Det enda som jag vet med stor säkerhet är att det här bordet, det är som skapt för att stå bredvid min diskbänk.

Hur diskbänken såg ut före, hur bordet såg ut före - who knows. Det kanske finns nån som såg det där skabbiga, illa medfarna bordet tidigare och tyckte att det var tråkigt, fult, intetsägande.

Men, så kom det någon och tog sig an bordet, som med kärleksfull hand bättrade på skavankerna och vips så framträdde en skönhet.

Ibland kan det faktiskt vara så med oss människor också.

Vi kanske känner oss lite skabbiga och slitna. Trötta på tillvaron vi befinner oss i. Men så kommer just den där personen in i vårt liv som ser möjligheterna som finns, som hjälper till att slipa till ojämnheterna lite, som stryker på lite ny färg och VOILA! Äntligen så får vi framträda och visa fram våra bästa sidor.

En del vackra detaljer kommer till och med att framträda än mer, nu när de lyfts fram.

Så i nästa möte med en annan människa kanske vi ska välja att tänka så.

Att se lite grand vilka möjligheter som gömmer sig och inte bara döma efter ytan.

Okej, nu har jag fått dela med mig av dagens tanke och går nu genast över till denna ljuvliga tjej som jag köpte bordet av. Matilda heter hon och jag kan lova att hon har en så mjuk och varm utstrålning, så där behöver man inte ens fundera på nånting utan man tar henne till sitt hjärta direkt. Jag och "Granne med Selma - Sussie" hittade till henne av en tillfällighet i augusti.

Det är just de där oväntade mötena som berikar lite extra. Loppis-skylten stod ute vid vägen och det bara blev automatisk inställning på såväl oss som bilen och några minuter senare stod vi där inne och frossade i en massa godsaker. Jag köpte en rakspegel, en gammal kaffepanna, en kommod, ett brickbord.........

Ja, förstår ni nu. Vi hittade en massa kul och det som gjorde att allt blev så himla bra var ju detta härliga bemötande från Matilda.

Så, därför tänkte jag tipsa er lite om hennes blogg (här är länken) och även web-butiken (och här är den länken)!

Kika gärna in där!

För övrigt så fick ni lite bilder på en av årets adventsljusstakar.
Jag har frostsprayat små glasflaskor som jag sedan bundit fast bilder med siffror på. Återigen en av mina grenkransar - som jag bundit i ren glädjeyra - får rama in det hela!
Tala om att gå igång på grenar, kottar och mossa.............

Nu ska jag sätta mig och skriva lite igen. Jag håller ju på med slutspurten på min första, lilla bok. Ja, en del kanske skulle kalla det häfte till och med.......

Snart, snart så kommer det bild på den, på nya hemsidan.
Ska även visa några av mina små julkort som jag målat och tryckt upp.

Till dess - ha en riktigt fin dag och välj gärna att "se lite bortanför skavankerna"

Kram kram Mia