När jag och Mia är ute på våra äventyr brukar vi vara med om en massa roliga saker.
Det är så härligt, för det finns liksom ingenting som är omöjligt.
Vi har ofta samma syn på saker och ting, och dessutom så har vi samma humor.
Oj, vad vi har skrattat emellanåt.
Så blev det nu sist, när vi var på väg hem från Ledreborg och Honning og Flora.
Vi fann en antikaffär, och i antikaffären fann jag en stege.
Den var alldeles perfekt förstår ni.
Precis innan vi åkte till Danmark hade jag nämligen kommit fram till att det skulle passa alldeles ypperligt med en stege på framsidan. Som jag kunde ta och ställa lite blomkrukor på.
Och tänka sig att den stod där och väntade på mig nere i Danmark!
Det är klart att jag köpte stegen, och känslan sa mig direkt att det skulle gå bra att få den med hem i bilen. Nu hör det ju till saken att jag har en ganska liten bil, men det går ju att fälla sätena och oanade möjligheter öppnar sig därför direkt. I alla fall är det vad jag tror...... *ler*
Så, med en stege under ena armen, och med några fler fynd under den andra gick jag förnöjt mot bilen.
Moment nr 1 var att tömma bilen på de saker som redan fanns där
(och det kan ju bli lite grand efter att ha besökt Gúa, Ledreborg och Honning og Flora)
Moment nr 2 var att inte fylla parkeringen alltför långt ut från bilen, med tanke på förbipasserande bilar
Moment nr 3 var att fälla sätena
Moment nr 4 var att fixa och trixa och joxa och knoxa med stegen så att den skulle gå in.
Moment nr 5 var att hela tiden upptäcka att hur vi än bar oss åt så var den liksom för lång
Moment nr 6 var att inte falla omkull bland alla saker som var utspridda på parkeringen, när vi drabbades av ett akut skrattanfall
Moment nr 7 var att stanna upp och säga att det faktiskt fanns en alldeles ypperlig lösning på detta, men vi hade bara inte kommit på den än.....
Moment nr 8 var att helt plötsligt inse den där makalöst fantastiska lösningen och VIPS bara så satt den där som ett smäck. Tror bestämt att vi hade hela 3 millimeter tillgodo.
Med mycket stor förnöjsamhet stuvade vi in resten av sakerna, och sedan bar det av hemåt.
Och här står den nu - STEGEN!
Tillsammans med de två rosorna som jag köpte där nere.
Så skirt vackra så jag blir alldeles len i själen, och de doftar ljuuuuuvligt.
Det är allt tur att man inte bestämmer sig i förväg för att det inte går........
För även om det ibland kan se lite motigt ut så brukar det finnas en lösning på det mesta.
Tjingeling!




























